Varje dag åker en handfull läkare, barnmorskor och annan utbildad vårdpersonal från Västervik till Vimmerby. De hoppas att deras kompetens snart ska komma till användning. I maj startade Vimmerby folkhögskola, som drivs i landstingets regi, en svenskutbildning för vårdpersonal.
Muhammad Omar arbetade som gynekolog innan han flydde krigets Syrien. Dessförinnan hade farfadern flytt krigets Palestina. Nu har han börjat rota sig i Sverige och Västervik, men det har kostat.
– Jag har förlorat allt. Jag har jobbat som gynekolog i tjugo år men nu måste jag sätta mig i skolbänken igen. Det känns svårt, min rätta plats är på sjukhuset, säger han.
Tjugo års yrkeserfarenhet bör ha satt sig i ryggmärgen, men enligt folkhögskolans rektor Rolf Karlsson är det ändå bråttom: Kompetens riskerar att gå förlorad.
– Landstinget skriker efter vårdpersonal samtidigt som det finns utbildad arbetskraft i länet. Risken är att välutbildad personal hinner glömma en del av sin kompetens medan de lär sig svenska. Därför har vi satsat egna resurser på svenskutbildning, berättar han.
Vid sidan av utbildningen Vimmerby genomför landstinget samma utbildning vid Högalids folkhögskola.
Undervisningen bedrivs i projektform men det finns möjligheter att den blir permanent. I dag har utbildningen 13 elever, nästan hälften bor i Västervik, men behovet är långt större än så.
– Senast jag tittade på ansökningarna stod ett trettiotal studenter på kö, berättar rektorn.
Vi träffar honom tillsammans med Västerviksborna Foud Badr (läkare), Vaike Badr (läkare), Nda Abdullah (barnmorska) och Ndas make, gynekologen Muhammad Omar. De har alla siktet ställt på samma mål: Socialstyrelsens prov som genomförs två gånger per år. Ett godkänt prov är en förutsättning för svensk legitimation – och arbete.
– Men ni är alla på god väg. Ni jobbar hårt för det, även om alla kanske inte kommer att klara det första tillfället, säger rektorn.
Trots brasklappen är läkaren Foud Badr förväntansfull.
– Den här utbildningen är rätt väg att gå, den är byggd för läkare och vi får lära oss fackspråket. Jag tappade mycket tid på att läsa SFI, följt av en ettårig grundkurs i svenska och två ytterligare terminer svenskstudier, berättar han.
Undervisningens huvudfokus är vårdsvenska, men skolan genomför även studiebesök så att eleverna lär känna den svenska hälso- och sjukvårdsmiljön. På schemat står även vårdetik, bemötande, information om svensk lagstiftning och landstingets IT-system.
Praktik är ett viktigt inslag i undervisningen. Varje vecka spenderar eleverna tre dagar i skolbänken och två dagar på en arbetsplats.
För barnmorskan Nda Abdullah har det redan lett till ett sommarjobb.
– Jag jobbade som barnmorska i Västervik i somras. Det var lärorikt och kollegorna var väldigt hjälpsamma. De säger att de verkligen behöver mig, men först måste jag ha min legitimation, säger hon.
För svenskläraren Sandra Sjöblom är det en tacksam grupp att undervisa.
– De vill så gärna lära sig,så snabbt det bara går, säger Sandra Sjöblom.
På tal om tacksamhet, apotekaren Mahmoud Hassan kommer fram efter intervjuernas slut.
– Jag vill bara säga tack. Tack till Sverige som har hjälpt oss. Och jag vill säga att vi kan ge tillbaka och hjälpa Sverige, säger Mahmoud som flydde från Syrien i samband med att han inkallades till militärtjänst.
– Jag vill inte döda. Jag är apotekare och är till för att hjälpa människor.
Underliga sammanträffanden: Läkarparet Badr och makarna Nda Abdullah och Muhammad Omar bodde på samma gata i Damaskus, Syrien. Men det skulle dröja till Västervik, Sverige, innan de träffades. Och nu går alltså alla fyra på samma utbildning i Vimmerby.
Rektor Rolf Karlsson får avsluta med en vädjan:
– Jag hoppas verkligen att ni stannar i vårt landsting när ni är färdigutbildade!