Margareta Serder presenterar i sin avhandling att formuleringarna av frågorna i Pisa-testet är så pass krångliga att svenska elever har svårt att förstå sammanhanget i de problem som de utsätts för. Testet mäter matematik, naturkunskap och läsning. Enligt Margareta Serder uppstår samma problem oavsett om det är en läsnings- eller naturkunskapsuppgift som eleven ska svara på.
Att eleverna har svårt att ens förstå sammanhang i problemformuleringar ses som ett problem för framtiden.
– Pisa mäter basfärdigheter, matte och läsning på elementär nivå, och har inte eleverna dem kommer det att prägla deras och Sveriges framtid. Det ligger ett stort allvar i det, säger Skolverkets förre generaldirektör, Per Thullberg till TT.
När testet startade presterade de svenska ungdomarna ett resultat som låg något över det genomsnittliga snittet i världen. Det har kommit att ändras med tiden och av resultaten kan man utläsa att kunskapsnivån sjunker i Sverige, i förhållande till resten av de länder som ingår i undersökningen.
Matematikläraren Henrik Hallberg anser att det finns andra faktorer som gör att det finns anledning att ställa sig frågande till Pisa-testets resultat. Han menar att det inte finns en tillräcklig morot för eleverna att prestera under provtillfället. Provet ligger under samma period som Sveriges niondeklasser utför en handfull nationella prov. Till skillnad från Pisa-testet spelar dessa prov roll för studentens slutbetyg i högstadiet.
– Det är nog svårt att motivera sig att prestera när man sätter sig och gör ett anonymt prov på det där sättet. Ett prov som du aldrig får reda på vilka uppgifter som du inte klarat och vad du gjort för fel, säger han.
Att hans elever skulle blivit avsevärt sämre på att lösa uppgifter baserat på läsförståelse under de senaste 10 åren har han inte upplevt.
Margareta Serder riktar samtidigt kritik mot att det är på uppdrag av OECD som man låter utforma och styra proven.
– OECD är inte ett utbildningsorgan utan jobbar med ekonomisk tillväxt, säger Margareta Serder.