Kan vara slut på kräftskivor

EU:s lista på arter som ska bekämpas och utrotas är klar. På listan finns flera husdjur, populära växter och signalkräftan. Det oroar flera kräftfiskare.

Jordekorre

Jordekorre

Foto: Christer Larsson / Noaks Ark

Kräftor2016-07-27 09:30

En EU-förordning om invasiva arter trädde nyligen i kraft.

Nu har EU presenterat en första lista över de arter som ska förbjudas och bekämpas.

Det finns omkring 12 000 främmande arter i EU, varav ungefär 15 procent betraktas som invasiva. Enbart i Sverige har antalet påträffade arter ökat med över 30 procent de senaste tio åren.

Enligt EU förordningen som nu trätt i kraft är invasiva främmande arter ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De risker som dessa arter innebär kan intensifieras på grund av ökad global handel, turism och klimatförändring.

– Det handlar om hur dessa arter inverkan på andra arter. De sprider sjukdomar och utrotar på sett andra inhemska arter, förklarar Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare på Havs- och vattenförvaltningen. Havs och vattenmyndigheten har ansvaret för de de vattenburna växterna och djuren på listan.

En art som hamnar på listan får inte längre säljas inom EU. Har den etablerat sig i det vilda ska åtgärder vidtas för att förhindra dess spridning.

Förra veckan presenterade Naturvårdsverket listan med de 37 arterna. På listan finns däggdjur, växter och däribland signalkräftan. I den inledande texten på Naturvårdsverkets hemsida kan man läsa att arterna som hamnar på listan inte längre får säljas inom EU.

Flera fiskare har hört av sig med oro till redaktionen.

– Jag tror inte att den som skrivit detta på Naturvårdsverket förstår konsekvenserna. Det här är vårt, och många fler fiskares leverbröd. Om vi inte fiskar kräftor i Vättern kommer andra fiskarter dö ut, eftersom signalkräftan äter rom både från sik och röding förklarar Andreas Alexandersson, fiskhandlare i Motala.

Länsstyrelsen i Östergötland tycker också att listan är otydligt presenterad på Naturvårdsverkets hemsida.

– Som det är formulerat ska signalkräftan avlägsnas från Sverige, säger Maria Taberman, vattenekolog på Länsstyrelsen i Östergötland.

Länsstyrelsen i Östergötland är en av remissinstanserna när nu lagtext och vägledning ska genomföras. De har därför skickat ett yttrande till Miljö- och energidepartementet.

De skriver i sitt yttrande att de är positiva till att länsstyrelserna ska ha en tydlig roll i arbetet med att

bekämpa invasiva främmande arter. De påpekar att den omfattande tillsynen kommer kräva mer resurser.

– Däremot tycker vi inte att det är lämpligt att vi ska ta hand om, och avliva djur. Så som förslaget på genomförande ser ut nu kommer vi få en ganska omfattande tillsynsuppgift. Det här gäller en tillsyn av massa arter, säger Maria Taberman, vattenekolog på Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen påpekar också i sitt yttrande att med tanke på kräftfiskets stora ekonomiska betydelse för många företag, borde det i utredningen redovisats hur en art som signalkräfta kan hanteras i Sverige.

På Havs- och vattenmyndigheten som ansvarar för de växter och djur som finns i vattnet på listan har många oroliga fiskare hört av sig nu lagom innan kräftfiskesäsongen.

Frågor som många har ställt är om det är tillåtet att transportera och försälja levande signalkräftor för konsumtion.

– Svaret är att det är tillåtet åtminstone under 2016, men kräftorna ska vara i slutet förvar så det inte kommer i kontakt med naturvatten som sjöar, dammar, vattendrag eller hav, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare. på Havs- och vattenmyndigheten.

Vår förhoppning är att regeringen så snart som möjligt kommer med en lagtext. Det är viktigt att vi kommer igång. Just nu är det oklart om ansvar, därför är det jättebra om vi får en tydlig lagstiftning på detta, säger han.

– Jag har svårt att tro att vi kan förbjuda fiske av kräftor. Det bästa är som vi gör nu, plockar upp och äta dem. Alternativet hade varit att lägga gift i sjöarna med kräftor, men då dör ju alla arter i sjön. Det är inte realisitiskt, säger han.

Melanie Josefsson, handläggare på Naturvårdsverket berättar dock att för Sverige och Finland är signalkräftan undantagen från listan vad gäller försäljning och fiske som det ser ut för 2016.

– Man får fortsätta att fiska upp dem, men ej sätta ut nya, säger hon.

Hon berättar också att de som exempelvis har en vattensköldpadda som finns på listan får behålla den tills den får en naturligt död.

Finns det några djur som fattas på listan?

– Ja en hel del, listan kommer revideras allt eftersom. Vi arbetar med att sammanställa en helsvensk lista. Där lär mördarsnigeln komma med, säger Melanie Josefsson.

Invasiva främmande arter med förbud och restriktioner

Från och med den 3 augusti 2016 är det förbjudet att byta, odla, föda upp, transportera, använda och hålla 37 arter som listas som invasiva främmande arter av unionsbetydelse, enligt EU-förordningen 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Efter den 3 augusti 2017 blir det också förbjudet att sälja dessa arter.

Saltbaccha-risväxt

Kabomba-vattenväxt

Pallasekorre -däggdjur

Huskråka- fågel

Vattenhyacint, vattenväxt.

Ullhandskrabba, vattenlevande evertebrat.

Tromsöloka, växt.

Bredloka, växt.

Javanesisk mungo, däggdjur.

Flytspikblad, vattenväxt

Afrikans vattenpest,vattenväxt.

Oxgroda, groddjur.

Storblommig ludwigia, vattenväxt,

Krypldwigia, vattenväxt.

Gul skunkkalla, växt.

Kinesisk, röd, muntjak, däggdjur.

Sumpbäver, däggdjur.

Storslinga, vattenväxt.

Vanlig näsbjörn, däggdjur.

Taggkindskräfta, sötvattenkräfta.

Gulvårtskräfta, sötvattenkräfta.

Amerikans kopparand, fågel.

Signalkräfta, sötvattenkräfta.

Flikpartenium, växt.

Amursömnfisk, fisk.

Gisselpilört, växt

Röd sumpkräfta, sötvattenkräfta.

Marmorkräfta, sötvattenkräfta.

Tvättbjörn, däggdjur.

Bandslätting, fisk.

Japansk arrowrot, kudzoböna, växt.

Gråekorre, däggdjur.

Östlig rävekorre, däggdjur.

Sibirisk jordekorre, däggdjur.

Helig ibis, fågel.

Rödörad,gulbukad, samt gulörad vattensköldpadda, reptil.

Sammetsgeting, insekt.

Fakta: Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om