Å ena sidan finns de som anser att utvecklingen är bra, att säkerheten ökar. Å andra sidan hävdar många att det begränsar de som inte vill använda sig av kort.
En av de som inte använder kort är Ingegerd Samuelsson. Hon fyller snart 90 år. Hon försökte att köpa en telefon i Telias butik i Västervik men fick inte betala med sin tusenlapp. Redan 2012 slutade nämligen alla Teliabutiker i Sverige att ta emot kontanter, de är en av flera kedjor som upphört med kontanthantering helt, sängföretaget Kungsängen är ett annat exempel.
Ingegerd Samuelsson är kritisk mot utvecklingen.
– Framför allt är det dålig service. Vi är fortfarande en liten grupp som inte använder kort, många är äldre. Jag förstår att den här en utveckling är svår att stoppa men jag tycker att det går för snabbt.
Istället gick hon till en annan affär och köpte sin telefon.
– I slutändan är det ju affären som förlorar kunder, säger hon.
I butiken i Västervik hänvisar man till Telias presstjänst. Där berättar Roija Rafii att de inte fått några större reaktioner på beslutet 2012 och att deras kunder, med få undantag, betalar med kort. Huvudanledningen till beslutet var personalens säkerhet och att handeln står inför den här förändringen.
– Det är så klart beklagligt att en person upplever det här på det sättet, säger hon.
Telia har inte minskat sin försäljning på grund av beslutet.
Allt fler intresserar sig för frågan om kontantfria butiker. Det är bland andra Eric Frieberg medveten om. Han är chefsjurist på Riksbanken och märker av ett större intresse.
För grundfrågan är: är det lagligt för en butik att neka att ta emot kontanter?
– Det är fullt möjligt att neka kontanter i privata butiker och affärer, säger Eric Frieberg.
Han berättar att butikerna då använder sig av avtalsfriheten, vilket gör att beslutet helt lagligt. Det är ett avtal som sluts mellan köpare och säljare.
– I strikt juridisk mening träffas avtalet mellan parterna i kassan. Där räcker det att man informerar om vad som gäller i butiken. Det är alltså ett helt okej villkor att sätta upp för butikerna.
För att undvika diskussion kan det vara lämpligt att butikerna, mest för sin egen skull, informerar kunderna, säger Eric Frieberg.
– Det kan man göra genom att sätta upp tydliga skyltar redan vid entrén. Det för att slippa ta den här diskussionen.
Bengt Nilervall är betalningsansvarig på Svensk handel. Han säger att vi är på väg mot ett allt mer kontantlöst samhälle, även att det kommer att dröja.
– Främst är det mobiloperatörer som gör så i dag, och någon kedja till. Även mindre handlare har slutat ta emot kontanter, det är dyrt att hantera dem i dag. Det finns så klart också en säkerhetsaspekt, säger han.
I detaljhandeln betalas 80 procent av alla köp med kort.
– År 2020 tror jag att den siffran ligger någonstans mellan 85 och 90 procent.
Han tror att det stundande bytet av sedlar kommer att öka statusen på kontanterna igen, men bara högst tillfälligt.
– Efter den här tvåårsperioden kommer vi att se allt fler som går över till andra betalningslösningar.
De stora dagligvarukedjorna är de som Bengt Nilervall tror kommer att hålla ut längst.
– Men ett nytt slutet system för kontanter i deras kassor kostar mellan 100 000 och 150 000 kronor, de kommer nog också att börja leta efter alternativ så småningom.