– Prognoserna som förutser skyfall behöver bli bättre och det är något som vi jobbar jättemycket med. I dag vet vi att det ska komma regn men vi vet inte exakt var, säger Berit Arheimer, som är professor i hydrologi vid SMHI.
Sommaren 2021 råkade bland annat Gävle ut för skyfall och översvämningar.
– Just i det fallet såg vi ovädret komma och fick fram bra prognoser och varningar i god tid, men så är det inte alltid. Vi kör alltid fram minst 50 olika prognoser för hur vädret kan bli. Sen tar vi ett medel på prognoserna och tar fram den mest rimliga prognosen. Ju mer komplicerat det blir desto svårare blir det att kommunicera om det.
SMHI forskar om hur olika datakällor kan läggas ihop för att på så sätt få fram bättre prognoser.
– Vi har också tittat på hur signalen mellan mobilantenner ändras när det regnar. Det har vi gjort i samarbete med Ericsson.
Det finns också en massa privata väderstationer runt om i Sverige, och många av dessa går att följa på SMHI:s hemsida. Berit Arheimer berättar att även de privata väderstationerna har betydelse för SMHI:s arbete.
– Alla kan bli hobbymeteorologer och hjälpa oss att ta fram bättre prognoser. För tillfället arbetar vi med att se hur vi kan använda datan från de privata stationerna på ett bättre sätt än vad vi gör i dag, säger Berit Arheimer och tillägger att hon själv har en egen väderstation vid sommarstugan i Ödeshög.
SMHI arbetar också med att ta fram olika typer av webbtjänster som gör det lättare för myndigheten att nå ut med varningar och göra dem lättförståeliga.
Ett förändrat och varmare klimat gör det också svårare att ställa prognoser.
– När det blir varmare i atmosfären kan luften hålla mer vattenånga vilket gör att det blir ännu varmare. Och när det blir varmare blir det också intensivare och mer turbulent väder och då måste även våra prognoser bli snabbare. Vi behöver utveckla våra verktyg så de blir ännu snabbare och verkligen hinner med.
När är risken för skyfall som störst?
– Sommartid. När det är torrt och varmt ökar risken för kraftigt regn. Det beror på att den varma luften kan hålla mer vatten och stiger snabbare till högre höjd där den kyls av och släpper vattnet.
Det blir även större temperaturskillnader mellan varma och kalla luftmassor med mer regn i gränszonerna. Båda processerna ökar risken för skyfall, tillägger Berit Arheimer.