Just den här tisdagskvällen ska hankatten Vilse få ett nytt hem. I alla fall tillfälligt. Adina och Andreas Wacker från Frödinge har kommit till Lyckan för att hämta Vilse, som ska bo hemma hos dem tills katthemmet hittar ett nytt permanent boende till honom.
Vilse togs om hand när han bara var några dagar gammal.
– Troligen har han på något sätt tappats bort av sin mamma, vi misstänker att hon skulle flytta ungarna eller något sånt. Han fick komma till oss och som tur var så hade en av katterna precis fått ungar och tog lille Vilse till sig som sin egen, berättar Lise-lotte Eriksson.
Lise-lotte är en av Lyckans volontärer som har varit med sedan starten. Hennes hjärta klappar förstås lite extra för övergivna katter.
– En del av katterna som är här kommer från dödsbon, andra är omhändertagna av Länsstyrelsen eller har hittats och tagits omhand, berättar hon.
Men de riktiga skräckexemplen, där katter vanvårdats, är ovanliga.
– Ja, tack och lov för det. Visst, en och annan kommer från hem där man har extremt många katter. De kan ju vara ovårdade och så, men vi har inte fått in katter som plågats vad jag kan komma ihåg. Det är skönt.
Enligt siffror från Länsstyrelsen i Kalmar omhändertogs 83 katter i länet förra året.
Av dem var det omkring 30 procent som saknade ägare – i resten av fallen rör det sig om omhändetagande av katter som far illa.
Några av dem hamnar på olika katthem i länet.
Madeleine Spets-Wallin och Melker Thåström från Västervik är på besök för att kika på en katt.
– Vi tänker väl att man inte behöver köpa en kattunge när det finns så många hemlösa redan. Vi har inte bestämt oss för någon speciell eller så utan får se lite, säger Madeleine Spets-Wallin.
Bland de 22 katter som tagits om hand av Djurskyddet och bor på Lyckan i dag finns olika livsöden. Det de har gemensamt är att de fått en ny chans – och väntar på att få nya hem.
– Vi har några som har varit hos oss länge. Vissa katter är svårare än andra att hitta rätt ägare till. De kan behöva mer tid för att vänja sig.
Hur många katter som kommer in varierar men det handlar om en strid ström.
För att det inte ska bli några ovälkomna ”olyckor” under tiden på hemmet kastreras och steriliseras alla katter som kommer.
– Det hände att vi får in katter som ska ha ungar men då försöker vi placera dem u jourhem så att inga kattungar föds här på hemmet. De behöver lugn och ro, menar Monika Johansson, en annan av volontärerna.
Hela verksamheten drivs runt av ideella krafter, pengarna som det ändå kostar att driva hemmet får man in genom bidrag från allmänheten och försäljning av katterna. Det gäller att vända och vrida på varje krona, berättar Lise-lotte Eriksson.
– Rent krasst är det så att på en honkatt, som kostar mer att sterilisera, går vi plus-minus noll. Det är en kamp att få det att gå ihop.
Vilse lämnar Lyckan. Kvar finns 21 andra katter som letar efter nya kärleksfulla hem.