Karlsängs gård ligger mellan Lofta och Loftahammar, ett stycke från väg 213. Här föder Ulrika Ferm upp ridhästar till försäljning, men hon har också turridning på islandshästar, ridskola och ridläger, samt öppet stall.
– "Hur svårt kan det va?" och "det går på en kvart" är mottona på gården, säger Ulrika Ferm och visar runt på ägorna.
Boningshuset ligger på en liten höjd med en ridbana nedanför, den blev klar förra året. Hagar löper ut mot skogsbrynen och i mitten står ett stall med 15 boxplatser. Totalt bor 44 hästar här just nu – sheltandsponnyer, amerikansk miniatyr, islandshästar och så rasen barockpinto. Den sistnämnda är ganska ny i Sverige och den ras som Ulrika avlar på.
– Barockpinto är en bra allroundhäst. De är väldigt trevliga i psyket, men det var utseendet jag föll för. Helst vill man att de ska vara till hälften svarta, till hälften vita, och så har de väldigt fin hållning, säger Ulrika Ferm.
Ett veckogammalt föl prövar sig fram på ostadiga, men spralliga ben, stannar till vid stoet Ilse och ger sig sedan i väg i en yster galopp.
– Stona är dräktiga i elva månader så aveln kräver långsiktig planering. Men att rida in och sälja unghästar och få dem lugna, det är det roligaste av allt, säger Ulrika.
Hon menar att hästintresset i landet har skiftat genom åren.
– För tre år sedan var det svårt att sälja hästar, men nu ökar det igen.
Senare i sommar, den 19 augusti, är hon med och arrangerar Sveriges första premiering av rasen barockpinto, det vill säga en jurybedömd utställning där hästarna får visa upp sina gångarter och sin utstrålning, samt rida efter ett poängbedömt program.
– Vi kommer att hålla till i Gamleby och minst ett 20-tal hästar kommer att visas upp, säger Ulrika.
På Karlsängs gård går i princip alla hästar ute på lösdrift. Det finns gott om betesmarker i trakten och bönder som har lagt ner sin verksamhet låter hästarna beta på deras ägor. Under vissa dagar sommartid kan gäster besöka det öppna stallet. Eftersom getter, höns och kaniner också går fritt finns det även chans att se andra djur.
På gården bor också stackars-hästarna. Ulrika kallar dem så. Det är hästar som har fallit illa i livet. Kanske har de blivit misshandlade eller undernärda. När de kommer till Ulrika kan de vara trasiga både i själen och kroppen, ungefär som människor som har haft det svårt.
– Med stackars-hästarna har jag hur mycket tålamod som helst. Av alla jag har tagit hand om är det bara en som jag har misslyckats med. Hennes tarmar var så förstörda av undernäring så hon dog efter ett år, säger Ulrika.
Stackars-hästarna får gå kvar på gården och bara leva hästliv tills de dör. Det får de gamla avelsstona också.
– Vissa hästar skulle jag aldrig sälja, säger Ulrika.
Vid sidan av arbetet på gården driver Ulrika en häst- och djurbutik i Valdemarsvik. Under våren har hon utökat butiken från 120 till 400 kvadratmeter. Tidigare delade hon butiken med en annan kvinna. När hon ville lägga ner sin del valde Ulrika att ta över.
– Nu är det jättestort. Jag jobbar nästan heltid där, säger Ulrika.
Hon beskriver sig själv som impulsiv och beslutsam och trivs med att driva eget.
– Jag har jobbat upp allting själv och jag vet att det fungerar om man ger sig sjutton på det. Jag jobbar med det jag vill och har kul varje dag på jobbet, så har det faktiskt varit hela tiden, säger hon.
Efter tre år på Karlsängs gård tycker hon att familjen har landat. Flytten från Stora Ålö i Gryts skärgård, där Ulrika som mest hade över 70 islandshästar har hon aldrig ångrat. 21 år med öliv fick räcka.
– Det var himmelriket att flytta i land. Gården hade stått tom i flera år, det var igenväxt och trasigt, men rätt känsla, säger Ulrika.
I framtiden hoppas hon att verksamheten har vuxit så mycket att det går föl i alla hagar.