Kärleken håller i sig

Då var VT på plats och gjorde reportage för att illustrera ett pingstbröllop, det blev ett helt mittuppslag med bilder. -Vi såg att det var någon som sprang omkring och fotade så ihärdigt, säger Nina, men jag trodde det var någon som Per kände och han trodde att det var någon bekant till mig. Gissa om vi blev förvånade när vi öppnade tidningen på måndagen, vi som inte hade tänkt sätta in någon bild alls. Paret bor numera i Odensvi, ett stenkast från kyrkan. Huset köpte de från början för att använda som sommarbostad i trakter där Ninas syster redan bor. När de träffade för sex år sedan bodde Nina i Göteborg sedan sju år och Per bodde i Halmstad. -Vi träffades hos gemensamma bekanta, säger Nina. Men det tog fyra år innan vi blev ihop. - Jag fäste mig vid Nina direkt, säger Per. Jag frågade en i gänget som kände oss båda om hon inte trodde att jag hade någon chans, Nina var ju så trevlig mot mig. Men jag fick till svar att "hon är så där trevlig mot alla." Nina minns att hon lagom hade avslutat ett förhållande och kände sig lite tilltufsad och ville absolut inte påbörja något nytt. -Så jag gav upp, säger Per, och blev ihop med en annan tjej ett tag, mest för att försöka glömma Nina, men det gick inte. - Vi hade lite kontakt hela tiden med telefon och sms, säger Nina. När jag sedan åkte till Grekland på semester hände något. Jag insåg att det nog var meningen att det skulle bli vi. Jag ringde och sa att jag ville prova. När jag kom hem hade Per prytt lägenheten med blommor och tog emot mig med öppna famnen.När de varit tillsammans en tid och huset i Odensvi blivit deras tyckte Per att det var dags att fria. -Jag arrangerade ett romantiskt bad. Lite vin och en ring jag hade köpt fullbordade det hela. Jag fick "ja" direkt. Vid vigselakten i kyrkan fick de båda säga vilka egenskaper som de tyckte kännetecknade motparten. Så här tyckte Nina om Per: "omtänksam, snäll, rolig, mysig och har ett stort hjärta". Så här tyckte Per om Nina: "har ett hjärta av guld, är glad, rolig, vacker och underbar". Båda är överens om att omdömena stämmer lika bra så här ett och halv år senare också.-Jag uppskattar jättemycket att Per är så snäll och omtänksam. Även om han kan bli arg också, har jag upptäckt. Men det varar aldrig länge och vi reder alltid ut eventuella problem direkt. -Ja, vi har det jättebra tillsammans, instämmer Per. Den sortens små förtretligheter som nog dyker upp i alla förhållanden har inte paret märkt så mycket av. -Det skulle vara det där att Per har svårt att stänga skåpsluckorna i köket efter sig. Jag påpekade det i början, men det hjälpte inte, så nu gör jag det istället. Jag insåg att sådana småsaker inte är värt att bråka om.-Ibland kan Nina bli lite för ivrig, säger Per. Allt ska hända nu och det ska ske snabbt. Då tar jag fram mitt lugn och det blir en bra kompromiss.Bland gemensamma intressen vill de framhålla att de tycker om att umgås med vänner, åka på rockkonserter och att renovera och inreda det gemensamma hemmet. Blir det tid över för Per, mellan arbetsskiften på Akzo Nobel i Gamleby, tar han gärna båten och åker ut på en fisketur. Nina ägnar en del ledig tid åt att leda gymnastik och yoga i Odenskans. Lite mindre fritid blir det nog framåt sommaren eftersom paret väntar barn. Att det ska bli både spännande och roligt tycker de förstås. Att Odensvi är en perfekt plats att låta barn växa upp på är de överens om-Det känns helt rätt att sätta barn till världen när man bor så här, vi har märkt att här får barnen ta plats och det tycker vi är bra.

Kärleken håller i sig

Den tredje juni 2006 lovade Nina Lööw och Per Johansson att älska varandra i nöd och lust. Det skedde framför altaret i Odensvi kyrka i närvaro av släkt och vänner.