Strax utanför Västerviks museum på Kulbacken står bikuporna på rad. Inne i kuporna har tusentals bin formerat sig i klot för att inte frysa under den långa vintervilan. Sommartid flyger de ner över koloniträdgården intill och pollinerar växter som ger frukt, bär och blommor.
Men bina är trångbodda. Det finns inte plats för alla kupor – och nu har föreningen fått ta till nödlösningar. Några kupor har placerats på Gränsö, medan några av medlemmarna tagit med sig kupor hem. Föreningen vädjar nu om hjälp för att hitta större ytor för sina bin.
– Vi sörjer för pollinering för frukt och bärskörd, samt arternas mångfald, mot att vi får yta och en liten lokal, säger Leif Svensson, ledamot i bigårdsstyrelsen.
Får föreningsstyrelsen önska fritt så vill man gärna placera kuporna i Stadsparken. En föreningslokal vore också fint, tycker föreningen – gärna den gamla brovaktarstugan, som tidigare var placerad på Slottsholmen.
– Vi har skrivit till kommunstyrelsen och talat om att vi är intresserade, säger Leif Svensson.
Manfred Fjellstedt, som också är med i styrelsen, poängterar att bina på Kulbacken är mycket fridfulla. Allmänheten behöver alltså inte vara rädda för att bli stungna.
Intresset för biodling i Västervik har vuxit enormt på senare år. Biodlarföreningen, som är över 100 år gammal, har aldrig haft så stor tillströmning tidigare. Nu är man knappt 40 medlemmar, och kvinnorna ökar mest. Leif Svensson tror att det handlar om ett ökat intresse för miljö- och naturvård.