Den 25 september sade bolaget upp sitt avtal i Västervik. Då hade företaget redan sagt upp sina avtal på flera andra orter. NJI har under de senaste åren växt snabbt och etablerat kontor för etableringslotsar på en rad orter runt om i Sverige.
Enligt uppgifter till VT har tillväxten inte varit problemfri. En källa med insyn i bolaget berättar om en rörig personalsituation med stor personalomsättning. Enligt källan har företaget anställt människor som inte haft den erfarenhet som krävs för att hjälpa nyanlända med myndighetskontakter, och de andra arbetsuppgifter som hör till en etableringslots.
VT har tagit del av klagomål som kommit in på företaget till Arbetsförmedlingen. Avsändarna har varit anonymiserade i det material som VT fått.
En del klagomål kommer från konkurrenter som ansett att bolaget lockat till sig nyanlända med oschyssta medel:
– I norra Kalmar län har vi ett företag som heter Nyköpings Jurist- och Integrationsbyrå som lockat över mer än hälften av våra lotsdeltagare genom att dela ut datorer med mera. Det ironiska är att deltagarna upplever sig inte få hjälp från de som arbetar där utan fortsätter att besöka oss, skriver en konkurrent i ett klagomål.
En offentlig verksamhet skriver till Arbetsförmedlingen:
– Vi har flera kunder med stort servicebehov som får hjälp med lots från Nyköpings. Vi kan dessvärre konstatera att det inte alls fungerar, utan snarare förvärras dessa kunders situation och introduktion i Sverige. Det har vid flera tillfällen blivit fel i ansökningar och informationsgivning. De kunder vi pratar om blir både bromsade och vilseledda i sin introduktion till Sverige på grund av lotsens okunskap i såväl svenska språket som svenska samhället i de mest enkla ärenden.
Enligt Arbetsförmedlingen ställde man tidigare i år ett antal frågor med anledning av klagomålen som kom in. Då valde bolaget att i omgångar säga upp de avtal som man hade på en rad orter runt om i södra Sverige. Uppsägningstiden är tre månader.
När det gäller ett klagomål uppger Arbetsförmedlingen att Nyköpings Jurist och Integrationsbyrå inte varit unikt. Fler bolag som arbetar som etableringslotsar har lockat till sig kunder genom att ”låna ut arbetsredskap” som datorer och mobiltelefoner.
VT har varit i kontakt med grundaren Antonio Ponce Poma vid två tillfällen. Vid båda tillfällena har han uppgett att han inte velat svara på frågorna över telefon utan velat träffa oss ”i nästa vecka”. Vid den andra kontakten uppger han en bit in i samtalet att han sålde företaget i augusti, och inte alls varit inblandad i beslutet att säga upp avtalet.
När VT går till offentliga register visar det sig att bolaget mycket riktigt fått en ny vd och styrelseordförande: en 73-årig kvinna, som i övrigt inte har några bolagsengagemang. Några veckor efter bytet har bolaget begärts i likvidation – det vill säga att det är på väg att avvecklas under ordnade former. När VT ringer den nye vd:d förstår hon inte våra frågor. När vi erbjuder att frågorna ställs på ett språk som hon kan bättre svarar hon:
– Jag är sjuk. Jag vill inte prata.