Minnet blir sÀmre. Tankebanorna lÄngsammare. Och reaktionsförmÄgan Àr inte lÀngre vad den en gÄng varit. Det Àr vÀlkÀnt att mycket som handlar om vÄr kognitiva förmÄga försÀmras i takt med att Ären gÄr.
Men det finns undantag. Tidigare forskning pekar pÄ att det finns kognitiva förmÄgor som precis som ett bra vin snarare blir bÀttre med Ären, frÀmst kopplat till hur kunskap och erfarenhet anvÀnds för att lösa problem. Och i en studie frÄn Georgetown University Medical Center, publicerad i tidskriften Nature Human Behaviour, ges nu en fylligare bild av vad som hÀnder med vÄrt tÀnkande nÀr vi blir gamla.
FörbÀttringar
Resultatet visar att tvÄ viktiga funktioner i hjÀrnan, som gör att vi kan ta hand om ny information och fokusera pÄ vad som Àr viktigt i en given situation, faktiskt kan förbÀttras hos Àldre. Enligt forskarna ligger de funktionerna till grund för viktiga aspekter av kognition, som bland annat beslutsfattande och sjÀlvkontroll.
"Att de hÀr förmÄgorna förbÀttras med Äldrandet beror sannolikt pÄ att vi helt enkelt trÀnar pÄ dessa fÀrdigheter under hela vÄrt liv" skriver Michael T Ullman, professor vid Institutionen för neurovetenskap vid Georgetown University, i en kommentar.
Enkelt förklarat har forskarna anvĂ€nt ett test för att undersöka flera aspekter av uppmĂ€rksamhet hos 702 personer mellan 58 och 98 Ă„r â det Ă„ldersspann dĂ„ kognitiva förmĂ„gor brukar förĂ€ndras som mest.
NÀr det gÀllde förmÄgan till snabb reaktion var resultatet bÀttre hos de yngre i gruppen medan de Àldre gjorde bÀttre ifrÄn sig nÀr det kom till förmÄgan att koncentrera sig pÄ det viktigaste i en situation, utan att bli distraherad. Det gÀllde upp till omkring 78 Ärs Älder, dÀrefter syntes en nedgÄng.
Ingmar Skoog, professor i psykiatri och förestÄndare för centrum för Äldrande och hÀlsa vid Göteborgs universitet, tycker att det Àr intressant att forskarna försöker studera en funktion utifrÄn flera aspekter och testa vad som faktiskt blir bÀttre.
ââDet kan nog vara tröstande att veta att man blir bĂ€ttre pĂ„ vissa saker med Ă„ldern, Ă€ven om man blir sĂ€mre pĂ„ annat.
BÀttre förare?
För nÄgra Är sedan gjordes en studie som drog slutsatsen att de bÀsta bilförarna Àr mellan 65 och 75 Är.
ââEn ung person Ă€r bĂ€ttre som racerförare men i vanlig trafik Ă€r en erfaren bilist bĂ€ttre pĂ„ att undvika situationer dĂ€r man behöver reagera snabbt, sĂ€ger han.
ââDen hĂ€r studien stödjer ju det, eftersom hĂ€r blev förmĂ„gan att plocka bort distraktioner och bestĂ€mma vad som Ă€r viktigt bĂ€ttre med stigande Ă„lder.
NĂ€r det gĂ€ller undersökningar av Ă„ldersrelaterade förĂ€ndringar Ă€r idealet att följa samma personer över tid, för att kunna se hur de Ă„ldras. Den aktuella studien Ă€r ett tvĂ€rsnitt, det vill sĂ€ga alla har undersökts vid ett och samma tillfĂ€lle â vilket lyfts fram som en svaghet av sĂ„vĂ€l rapportförfattarna som av Skoog.
ââTvĂ€rsnittsstudier överskattar ofta försĂ€mring med stigande Ă„lder, eftersom utbildningsnivĂ„n ofta Ă€r bĂ€ttre i senare födda generationer (alltsĂ„ de yngre i tvĂ€rsnittsstudier). Men det ger ju ocksĂ„ ett stöd till slutsatserna kring det som blev bĂ€ttre.
"Större resurs"
Skoog Àr en av forskarna bakom H70-studierna som undersöker 70-Äringar födda vid olika Ärtal. Slutsatserna Àr att Äldrandet har förskjutits och att "70 Àr det nya 50". Studien frÄn Georgetown University ser han som ytterligare ett argument i debatten om hur lÄngt upp i Äldrarna mÀnniskor ska jobba.
ââĂldre kan vara en större resurs för samhĂ€llet Ă€n man tror, just pĂ„ grund av att vissa förmĂ„gor utvecklas och blir bĂ€ttre Ă€ven nĂ€r vi kommer upp i 70â75-Ă„rsĂ„ldern.
ââMen eftersom man ocksĂ„ blir sĂ€mre pĂ„ vissa saker kan yngre och Ă€ldre komplettera varandra pĂ„ arbetsplatsen.