Riktlinjer: Ge tidigt stöd vid adhd och autism

Socialstyrelsen, som tagit fram riktlinjerna, uppskattar att mellan fem och sju procent av alla barn och tre procent av de vuxna har adhd, och att mellan en och två procent av befolkningen har autism.

Det innebär att minst en elev i varje skolklass har någon av de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna, och antalet växer.

I riktlinjerna trycker myndigheten på vikten av tidiga insatser som kan minska svårigheterna för den som drabbas.

– Det är viktigt att man får stöd redan när behoven upptäcks, vilket kan vara redan på förskolenivå eller tidigare, och att man inte väntar på en utredning, säger Mattias Fredricson, enhetschef för Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Inget eget ansvar

Utöver snabba insatser lägger Socialstyrelsen stor vikt vid individanpassade neuropsykiatriska utredningar, och att dessa utförs av personer med rätt kompetens. Utredningarna ska därefter utmynna i konkreta förslag på insatser.

– Det måste finnas en tanke om vad som ska hända efter utredningen. Det är en väldigt komplex problematik, och det är viktigt att personen eller familjen inte får bära ansvaret för att samordna det själva.

Adhd tar sig ofta uttryck i svårigheter med uppmärksamhet och impulskontroll. Autism medför i sin tur svårigheter med att hantera förändring och i sociala kontakter.

Hur funktionsnedsättningarna tar sig uttryck varierar samtidigt stort från person till person, likaså hur stort lidande de orsakar.

"Flyger under radarn"

Socialstyrelsen vill se ett kunskapslyft bland vård- och socialtjänstpersonal som kommer i kontakt med personer med adhd och autism för att kunna ge bättre stöd.

Vården och stödet till personer med adhd och autism skiljer sig enligt myndigheten mellan olika delar av landet. Samtidigt finns grupper med annat förstaspråk än svenska, inte minst äldre, flickor och kvinnor, som flyger under radarn.

– Det är viktigt att de allra mest utsatta grupperna verkligen får det här stödet. Det är de vi ser drabbas av väldigt starka konsekvenser av svårigheterna som följer av funktionsnedsättningar.

De nationella riktlinjerna riktar sig till beslutsfattare inom socialtjänst och sjukvård.

– Syftet är att stödja dem som beslutar om finansieringen att tillsätta resurser för just de insatser som ger bäst effekt, säger Mattias Fredricson.

Attention välkomnar

Anki Sandberg, förbundsordförande på riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, välkomnar de nationella riktlinjerna.

– De är efterlängtade. Det är bra att man förskjuter tyngdpunkten lite från utredning och understryker vikten av att utredningarna faktiskt leder till insatser, säger hon.

TT: Saknar du något?

– Det är väldigt mycket bra i de där riktlinjerna. Oron är väl om de verkligen får betydelse i vården, tar man till sig av detta och ändrar sitt arbetssätt?