Det handlar inte om att patienten ska söva sig sjÀlv eller lindra smÀrta, men kunna göra sig tillrÀckligt dÄsig och avslappnad för att klara av en undersökning eller behandling som kan upplevas obehaglig eller smÀrtsam.
ââFramför allt handlar det om ingrepp som vi normalt gör i lokalbedövning och dĂ€r patienterna av nĂ„gon anledning kĂ€nner rĂ€dsla och oro, kanske pĂ„ grund av tidigare dĂ„liga erfarenheter av smĂ€rta, och dĂ€rför vill ha mer bedövning för att kunna gĂ„ igenom ingreppet, sĂ€ger överlĂ€kare Ulrika Klemets pĂ„ kvinnokliniken i Kristianstad.
HÀr testas sjÀlvsedering i ett 16 veckor lÄngt projekt och hittills Àr erfarenheterna goda. Det kan till exempel anvÀndas vid spiralbyte eller vissa enklare operationer, till exempel av framfall och urinlÀckage.
ââVi har sett att patienterna piggar pĂ„ sig mycket snabbare och mĂ„r vĂ€ldigt bra efterĂ„t.
En annan stor poÀng Àr att den hÀr gruppen patienter inte ska behöva köa till operationsavdelning med narkossköterskor och narkoslÀkare, utan kunna behandlas eller undersökas pÄ klinikens gynmottagning.
ââDet handlar om rĂ€tt anvĂ€nd kompetens och att göra rĂ€tt saker pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle, sĂ€ger Ulrika Klemets.
Slutar trycka
LÀkemedlet som patienterna fÄr i sig intravenöst i armen heter propofol. I högre doser fungerar det som narkos, det vill sÀga patienten sövs och behöver hjÀlp med andningen. Men sÄ mycket propofol kan en patient inte fÄ i sig vid sjÀlvsedering.
Dels Àr mÀngden propofol begrÀnsad och dels har det i studier visat sig vara mycket svÄrt för patienter att ge sig sjÀlva för mycket. Patienter som trycker mÄnga gÄnger slumrar till slut till och slutar att trycka.
ââMan somnar ifrĂ„n knapptryckandet, förklarar Andreas Nilsson, anestesisjuksköterska pĂ„ Universitetssjukhuset i Linköping.
Patienten somnar dock inte djupare Àn att det gÄr att fÄ kontakt genom att höja rösten eller ruska om lite, pÄpekar han. Patienten blir vÀldigt avslappnad, inte sövd. Men sjÀlvsederingen mÄste ÀndÄ övervakas av kompetent personal.
ââPoĂ€ngen Ă€r att det inte behöver vara anestesipersonal, om man inte behandlar dem som Ă€r skörast och sjukast. För friskare patienter kan annan personal ta ansvaret.
Detta sker redan i dag med andra avslappnande eller smÀrtstillande lÀkemedel.
Individuella behov
En annan fördel Àr att patienten sjÀlv fÄr kontroll. Exakt hur mycket avslappning som krÀvs för att kÀnna sig bekvÀm Àr oerhört individuellt.
ââHar de behov av att bli trötta sĂ„ ger de sig sjĂ€lva sĂ„ mycket sĂ„ att de blir det. Har de behov av att bli lugna och avslappnade, men Ă€ndĂ„ vill hĂ€nga med i vad som hĂ€nder, sĂ„ gör de sĂ„ att det blir sĂ„.
I Ăstergötland har metoden anvĂ€nts i 20 Ă„r, men först de senaste tvĂ„-tre Ă„ren har den börjat spridas i övriga landet. Vid sidan av sjukhusanstĂ€llningen Ă„ker Andreas Nilsson och en kollega runt i andra regioner och ger utbildning om sjĂ€lvsedering.
ââJag tror att det delvis kan vara en pandemieffekt, att man kĂ€nner att man mĂ„ste vĂ€nda pĂ„ varenda sten för att hitta sĂ€tt att effektivisera och fĂ„ ner köerna, sĂ€ger han.
Precis sÄ Àr det pÄ Centralsjukhuset i Kristianstad. MÄnga patienter som vÀntar pÄ enklare ingrepp har köat lÀnge och nu mÄste köerna betas av.
ââVĂ„r framtidsspaning sĂ€ger att vi kommer att bli fĂ€rre som vĂ„rdar fler och dĂ€rför behöver vi ta vara pĂ„ kompetensen pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt, sĂ€ger Sara WidĂ©n, omrĂ„deschef för anestesi och operation i Kristianstad.