Skärpt kontroll av misstänkta terrorister

Regeringen är klar med en lagrådsremiss om skärpningar i lagen om kontroll av utlänningar som bedöms vara ett säkerhetshot i Sverige.

Lagförslaget innebär att tröskeln sänks för att kunna besluta om utvisning. I dag krävs att det kan "befaras" att personen kan medverka till terroristbrott. I framtiden ska det räcka med "kan antas".

Det är dock inte ovanligt att utlänningar i Sverige som bedöms utgöra ett säkerhetshot inte kan utvisas, till exempel för att hemländerna inte tar emot dem, eller för att de riskerar dödsstraff och tortyr.

Regeringen föreslår nu ökade möjligheter att kontrollera sådana personer i Sverige.

– De har varit väldigt efterfrågade av Säpo, säger Morgan Johansson.

Längre förvar

Personer som anses utgöra ett säkerhetshot föreslås kunna hållas i förvar i upp till tre år. I dag går gränsen vid ett år.

Polisen ska också få bättre möjligheter att kontrollera dem som inte sitter i förvar. Nya verktyg jämfört med i dag är hemlig kameraövervakning och utökad rätt att kopiera innehållet i personernas mobiltelefoner.

– Det handlar om att få ökad kontroll på vilka de har ringt till eller haft kontakt med, säger Johansson

Dessutom sänks gränsen för när hemliga tvångsmedel ska få användas, som hemlig teleavlyssning eller dataavläsning.

Enligt Johansson så ska dagens anmälningsskyldighet kunna utökas till att anmäla sig på polisstationen både morgon och kväll samma dag.

Det ska också kunna fattas beslut om att en person inte får lämna ett särskilt område, till exempel en kommun. Ett sådant beslut ska kunna kontrolleras genom att polisen för möjlighet att att pejla utpekade säkerhetshots mobiltelefoner.

M inte nöjt

Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell tycker att regeringens förslag är långt ifrån tillräckliga.

– De här personerna ska lämna landet. Att de ska kunna få uppehållstillstånd och röra sig fritt på gator och torg är kort och gott obegripligt, säger han.

Forssell uppger att det finns en bred majoritet i riksdagen för att gå längre. Han hänvisar till att riksdagen två gånger tidigare uppmanat regeringen att utreda ytterligare förslag.

M anser att det bland annat borde utredas ytterligare ökade möjligheter att hålla säkerhetshot i förvar, samt att kunna utvisa fler sådana personer genom att Sverige skaffar sig diplomatiska garantier för att hemlandet inte utsätter dem för dödsstraff eller tortyr.

Regeringen är också klar med en lagrådsremiss om en ny terrorbrottslagstiftning som bland annat syftar till att vara mer överskådlig och tydlig jämfört med dagens tre olika lagar på området

– Men vi gör också substantiella förändringar. De allra flesta straffen skärps, säger Johansson.

Det handlar till exempel om skärpta maxstraff för att rekrytera, utbilda, finansiera och offentligt uppmana till terrorism.

Johan Forssell håller öppet för att M tillsammans med andra partier kommer att försöka skärpa straffen ytterligare när lagförslaget behandlas i riksdagen.