Koranbränningar kan stoppas för rikets säkerhet

Förra årets koranbränningar ledde till våldsamma protester i muslimska länder. Den svenska ambassaden i Bagdad stormades. Terrorhotet bedömdes öka.

Regeringen tillsatte en utredning för att se över polisens möjligheter att ta hänsyn till Sveriges säkerhet vid beslut om tillstånd för demonstrationer.

Utredaren Mattias Larsson bedömer nu att reglerna går att utforma så att polisen kan ta hänsyn till Sveriges säkerhet, utan att det strider mot grundlagen eller Europarätten.

Vägra tillstånd

Han lägger fram flera alternativa förslag. Ett innebär att polisen ska få vägra demonstrationstillstånd om det finns "påtaglig fara" att reaktioner kan leda till att Sveriges säkerhet hotas.

– Då måste man många gånger blicka tillbaka på vad som har hänt när liknande sammankomster har hållits, säger Larsson.

Fara för landets säkerhet kan vara hot om terrordåd eller brott som allvarligt skadar stats- eller utrikesförvaltningens möjligheter att utföra sina uppgifter. Att Sveriges relation till andra länder försämras räcker inte.

– Det är väldigt allvarliga händelser som krävs, säger Larsson.

Med en sådan lagändring hade polisen, enligt utredaren, haft förutsättningar att vägra tillstånd för koranbränningar förra året efter det att Sveriges ambassad attackerats.

Hänga dockor

Ett mindre ingripande förslag är att polisen med hänvisning till landets säkerhet bara ska ha ökade möjligheter att sätta villkor för en demonstration. Till exempel för tid eller plats eller för hur demonstrationen utförs.

Det skulle kunna leda till att polisen säger nej till att religiösa skrifter bränns, att bilder projiceras på en ambassad eller att en dock föreställande ett annat lands ledare hängs.

Tanken är dock inte att polisen ska göra någon slags förhandscensur när det ska beslutas om tillstånd.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill inte nu ta ställning till förslagen. De ska först skickas ut på remiss.

Han uppger dock att regeringen ser behov för polisen att ta hänsyn till rikets säkerhet och att man valt en väg som inte innebär förbud för att bränna religiösa skrifter, till exempel genom en hädelselag eller trofridslag.

– Vägvalet har varit att inte göra sådana lagändringar som tar sikte på att vissa yttranden aldrig ska få yttras, säger Strömmer.

Ytterligare ett alternativ är att inte ge polisen möjlighet att ta hänsyn till Sveriges säkerhet, och bara stärka möjligheterna att ställa villkor på tid och plats. Till exempel längre bort från en ambassad.