I framtiden berÀknas Sverige fÄ fler översvÀmningar orsakade av skyfall, höga flöden i vattendrag och höga havsnivÄer.
Redan i dag Àr extremregnen fler Àn tidigare och Är 2100 kan de vara 20-40 procent vanligare Àn i dag, visar berÀkningar frÄn SMHI.
För att anpassa Sverige till fler och intensivare extremregn behöver vi göra stora ÄtgÀrder, och det förebyggande arbetet kommer att vara centralt, enligt Malin Mobjörk, filosofie doktor i miljöförÀndring och bitrÀdande avdelningschef pÄ Formas, ett statligt forskningsrÄd för hÄllbar utveckling.
En viktig del handlar om stadsplanering.
ââI mĂ„nga stĂ€der har vi sett en stor förtĂ€tning och vi har vĂ€rderat att bygga strandnĂ€ra. Det leder till ökade sĂ„rbarheter, sĂ€ger hon.
Gröna stÀder suger upp vatten
StÀder behöver bland annat planera för att leda om vattenmassor till platser dÀr vattnet kan samlas. Att se till att bevara och skapa gröna partier i en stad kan vara avgörande för att hantera inte bara hetta, utan Àven kraftigt regn.
ââI en stad med mycket hĂ„rda ytor blir det svĂ„rare för stora regnmĂ€ngder att ta vĂ€gen nĂ„gonstans. Men en stad som har mycket vĂ€xtlighet â den gröna staden â kan bĂ„de mildra vĂ€rmen men ocksĂ„ suga upp vatten, sĂ€ger Mobjörk.
I Norge rasade delar av en damm vid kraftverket i Braskereidfoss, nordost om Oslo, under ovÀdret Hans.
En viktig del i att rusta för framtidens extremvÀder handlar om att just dimensionera vattenkraftsdammar sÄ att de inte rasar, enligt Anders Wörman, professor i vattendragsteknik vid KTH. HÀr tar man redan i dag hÀnsyn till klimatförÀndringarna nÀr man bygger.
ââNĂ€r man har bestĂ€mt ett dimensionerande flöde vid vattenkraftsanlĂ€ggningar, sĂ„ kan man lĂ€gga pĂ„ en viss sĂ€kerhetsmarginal, för att försöka ta hĂ€nsyn till den förvĂ€ntade förĂ€ndringen av de hĂ€r extrema flödena, sĂ€ger han.
TvÄ olika plÄnböcker
En svÄrighet nÀr man genomför klimatanpassningarna Àr att bestÀmma sig för vilken sÀkerhetsmarginal man ska ha, enligt Wörman.
Ăven ansvarsfördelningen â och vem som ska betala â Ă€r inte alltid sjĂ€lvklar. Ett exempel gĂ€ller invallningar, nĂ„got som anvĂ€nds i exempelvis Kristianstad och Karlstad.
HÀr Àr en svÄrighet att vÀga kostnaden att genomföra en invallning mot risken att en översvÀmning intrÀffar och de kostnader som uppstÄr dÄ. Att det handlar om tvÄ olika plÄnböcker kan stÀlla till det, enligt Wörman.
ââOm översvĂ€mningen övertrĂ€ffar Ă€r det försĂ€kringsbolag, och i förlĂ€ngningen de som betalar försĂ€kringspremien, som betalar. NĂ€r invallningen görs Ă€r det kanske kommunen som gör Ă„tgĂ€rderna. DĂ„ gĂ„r det pĂ„ skattsedeln. Det kan göra det svĂ„rt att ta ekonomiskt rationella beslut om en sĂ„dan Ă„tgĂ€rd, sĂ€ger han.
Minskad risk vid Slussen
Men Àven om mycket ÄterstÄr görs det redan i dag mycket för att minska översvÀmningsrisken. Anders Wörman tar ombyggnaden av Slussen i Stockholm som ett aktuellt exempel.
HĂ€r har man Ă€ven skapat en bredare strömvĂ€g för vattnet, som gör det möjligt att tappa ut större mĂ€ngder vatten ur MĂ€laren till Ăstersjön. NĂ„got som minskar risken för översvĂ€mningar i hela MĂ€lardalen.
ââAtt det har blivit en bredare, fri strömvĂ€g under bron tĂ€nker nog inte gemene man pĂ„. Men det har varit en vĂ€ldigt viktig del i klimatanpassningen för Stockholms stad, förklarar Anders Wörman.