140 000 barn har de senaste mĂ„naderna utsatts för mobbning i skolan och pĂ„ nĂ€tet oftare Ă€n vid ettâtvĂ„ tillfĂ€llen, enligt undersökningen. 2015 var motsvarande antal 60 000.
Ett annat sÀtt att förstÄ ökningen Àr att andelen som utsÀtts sÄ ofta gÄtt frÄn ett-tvÄ barn i varje klass till tre.
ââAndelen barn som utsatts för mobbning har fördubblats pĂ„ tio Ă„r, konstaterar Magnus Loftsson, forskningsledare vid organisationen Friends, som verkar mot mobbning.
Verbala krÀnkningar vanligast
Friends har lĂ„tit mĂ€tföretaget Novus i samarbete med forskare frĂ„n Ărebro universitet genomföra en webbstudie dĂ€r unga i skolĂ„ldern 9â18 Ă„r har fĂ„tt svara pĂ„ frĂ„gor om mobbning.
HÀr framkommer att 110 000 mobbningsfall Àger rum i skolan, 60 000 i internetmiljö och 30 000 i miljö dÀr skola och nÀtet överlappar.
Vanligast förekommande Ă€r verbala krĂ€nkningar, det vill sĂ€ga att unga utsĂ€tts för taskiga kommentarer och att bli ignorerad eller utfryst â nĂ„got som ocksĂ„ sker pĂ„ internet. NĂ€st vanligast Ă€r fysiska krĂ€nkningar, att ha blivit slagen, sparkad, knuffad, fasthĂ„llen eller hotad.
ââJag tycker det Ă€r fruktansvĂ€rt, jag blir arg, sĂ€ger Magnus Loftsson och fortsĂ€tter:
ââJag har suttit och stirrat pĂ„ de hĂ€r siffrorna hur mycket som helst. Sverige har varit ett föregĂ„ngsland genom att vi haft vĂ€ldigt lĂ„g förekomst av mobbning, och vi Ă€r inte det lĂ€ngre.
Tidigare tendenser
Indikationer pÄ att mobbning under Ären har vuxit som problem syns ocksÄ i andra undersökningar. FolkhÀlsomyndigheten och Statens medierÄd har i olika undersökningar fÄngat upp tendenserna under de senaste 15 Ären.
Skolinspektionen genomför Äterkommande en stor undersökning bland skolbarn, dÀr man bland annat mÀter upplevd trygghet i skolmiljön.
à r 2010 uppgav nio av tio elever i Ärskurs 9 att de kÀnde sig trygga i skolan. I 2020 Ärs undersökning hade den andelen sjunkit till Ätta av tio.
ââAvsaknad av trygghet Ă€r ofta det som föregriper att en krĂ€nkning sker, sĂ€ger MĂ„rten Petersson, barn- och elevombud vid Skolinspektionen.
Enligt honom finns ocksÄ brister i hur vissa skolor hanterar krÀnkningar.
ââMan agerar inte tillrĂ€ckligt snabbt, man tar det inte alltid pĂ„ allvar. Det behöver finnas ett strukturerat tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt som förhindrar att krĂ€nkningar upprepas, men den arbetsprocessen finns inte hos alla huvudmĂ€n.
"Mobbningskommission"
Magnus Loftsson pÄpekar att Àven om mÄnga skolor Àr bra pÄ att klara upp enskilda mobbningsfall och fÄ dem att upphöra sÄ saknas ofta en plan för motverka mobbning.
ââJust att det hela tiden Ă€r mĂ„nga nya barn som utsĂ€tts, det lyckas skolan inte förebygga.
Regeringen har till hösten föreslagit Àndringar i skollagen som syftar till ökad trygghet och studiero i skolan. Bland annat ska skolpersonal fÄ ingripa fysiskt vid vÄld, lÀttare kunna stÀnga av och omplacera elever och införa stramare regler för mobiltelefonanvÀndning i skolan.
Men Magnus Loftsson menar att det krÀvs en nationell övergripande strategi för hur mobbningen ska hanteras i svenska skolor och att regeringen bör tillsÀtta en mobbningskommission för att staka ut hur en sÄdan policy ska utformas.
ââSer vi till vĂ„ra grannlĂ€nder, Norge och Finland, sĂ„ finns ett mycket mera medvetet arbete. Ăven Danmark har fĂ„tt mobbningen att minska, och de har legat pĂ„ högre nivĂ„er Ă€n vi har i Sverige, sĂ€ger han och tillĂ€gger:
ââSĂ„ hĂ€r höga andelar barn utsatta för mobbning â bĂ„de i skolan och pĂ„ nĂ€tet â som vi har i dag har vi aldrig haft historiskt. Utvecklingen gĂ„r Ă„t helt fel hĂ„ll, sĂ€ger Magnus Loftsson.