Efter att först sagt nej svängde EU:s läkemedelsmyndighet EMA i november och gav tummen upp till alzheimerläkemedlet lekanemab. Det svenskutvecklade läkemedlet har beskrivits som banbrytande och suget efter en behandling mot demenssjukdomen är enormt.
Men flera steg återstår innan de första patienterna i Sverige kan börja behandlas.
– Sannolikt tar det omkring ett år innan vi får besked om läkemedlet kommer att bli tillgängligt för svenska patienter, säger Linus Jönsson, läkare och professor i hälsoekonomi vid Karolinska institutet.
Kan ta stopp
Det första som krävs är ett formellt godkännande av EU-kommissionen. Den följer i princip alltid EMA:s rekommendation men innan de sagt ja kan läkemedlet inte börja marknadsföras. När det är gjort riktas ljuset mot priset. Lekanemab ges som dropp på sjukhus och beslutet om användning landar hos regionerna. Här finns ett särskilt system när nya dyra läkemedel introduceras.
Ett särskilt expertråd, NT-rådet, gör en utredning och kommer med en rekommendation. En viktig del i analysen är priset, som ännu inte satts i Sverige men som i andra länder hamnat på uppemot 300 000 kronor per patient och år.
Det ska sättas i proportion till nyttan det kan göra. För även om lekanemab har beskrivits som revolutionerande så är det långt ifrån en bot, och rådets rekommendation kan bli att regionerna inte bör börja använda det.
– Behandlingen kan skjuta upp den kognitiva försämringen med omkring fyra till sex månader men försämringen fortsätter. Det ska också ges tidigt i sjukdomsförloppet för att ge effekt, säger Linus Jönsson
Främst på storsjukhus
Oskar Hansson, överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund, som snart börjar en tjänst hos läkemedelsföretaget Eli Lilly, uppskattar att det kan handla om 1 500–2 000 nya patienter om året som skulle kunna behandlas med lekanemab. Dessutom är det de stora sjukhusen i landet som har möjligheter till diagnostik, behandling och uppföljning.
– Sen ska patienterna också tycka att det är okej att komma till sjukhuset två gånger i månaden för att få infusionen, och genomgå flera undersökningar med magnetkamera för att upptäcka eventuell hjärnsvullnad, säger han.
Trots utmaningarna är han väldigt glad över godkännandet.
– Det är det första riktiga bromsläkemedlet vi har och ett viktigt första steg i en utveckling mot nya mer effektiva behandlingar.