Fler militÀra transporter pÄ Estonia

Försvarsmakten genomförde fler transporter av försvarsmateriel pÄ olycksfÀrjan Estonia Àn vad som tidigare varit kÀnt. Det konstaterar Statens haverikommission efter att ha intervjuat företrÀdare för försvaret.

Vraket efter Estonia undersöktes i somras pÄ uppdrag av Statens haverikommission. Arkivbild.

Vraket efter Estonia undersöktes i somras pÄ uppdrag av Statens haverikommission. Arkivbild.

Foto: Stefan JerrevÄng/TT

Estonia2022-12-22 16:23

Jonas BÀckstrand, ordförande för den pÄgÄende Estoniautredningen pÄ Statens haverikommission (SHK), sÀger att kommissionen har stÀllt flera frÄgor till Försvarsmakten för att rÀta ut frÄgetecken som har funnits under de snart tre Ärtionden som har gÄtt sedan olycksnatten den 28 september 1994.

En del av frÄgetecknen har rört transporter av försvarsmateriel ombord pÄ Estonia. Försvarsmakten har tidigare uppgett att tvÄ sÄdana transporter har Àgt rum, den 14 och 20 september samma Är. Men nu konstaterar alltsÄ SHK att försvaret genomförde fler sÄdana transporter.

– Vi har genomfört intervjuer med företrĂ€dare för Försvarsmakten, bĂ„de sĂ„dana som Ă€r verksamma i dag och sĂ„dana som varit verksamma tidigare. VĂ„ra uppgifter tyder pĂ„ att det har förekommit ytterligare nĂ„gra transporter tidigare, och Försvarsmakten vidgĂ„r eller accepterar att det kan ha varit sĂ„, sĂ€ger Jonas BĂ€ckstrand.

Försvarsmakten bekrÀftar

TT: FrÄn Baltikum till Sverige?

– ‹‹Det Ă€r korrekt, frĂ„n Baltikum till Sverige. Om man tĂ€nker tillbaka pĂ„ den tiden i början pĂ„ 90-talet, var de baltiska lĂ€nderna nyligen sjĂ€lvstĂ€ndiga och Sovjetunionen hade fallit, sĂ„ det fanns vĂ€l ett stort intresse för bland annat den svenska Försvarsmakten att komma över militĂ€r materiel dĂ€rifrĂ„n, det Ă€r inte sĂ„ konstigt att tĂ€nka sig.

Försvarsmakten bekrÀftar för TT att "en handfull" försvarstransporter genomfördes pÄ Estonia under en icke specificerad tidsperiod, dock inte fler Àn tvÄ under september och ingen av dem under olycksnatten.

– Försvarsmakten bekrĂ€ftar att det har förekommit fler Ă€n tvĂ„ transporter, totalt antal en handfull, sĂ€ger överste Anders Stach vid Försvarsmakten.

Stach kan dock inte uppge en mer exakt siffra eller under vilken tidsperiod transporterna genomfördes.

– Jag kan inte specificera den, jag vet inte. Men som som jag har sagt tidigare, i september mĂ„nad rĂ„der det ingen tvivel om att det var tvĂ„ transporter, den 14 och den 20.

"Teknisk utrustning"

TT: Vad transporterade ni?

– Det som har transporterats Ă€r det som vi har uppgivit tidigare. Det Ă€r teknisk utrustning med dĂ€rtill kopplad dokumentation, men ingen koppling till vapen eller ammunition.

Försvarsmakten sÀger i sitt svar till SHK att försvarsmaterielen transporterades i civila fordon. Stach sÀger att han inte kan svara pÄ eller gÄ in pÄ varför. Han kan inte heller svara pÄ varför Försvarsmakten vÀntade sÄ lÀnge med att bekrÀfta att det har förekommit fler Àn tvÄ transporter.

– Jag kan inte nog understryka hur viktigt det Ă€r för Försvarsmakten att i möjligaste mĂ„n försöka bidra till att det ytterligare klarlĂ€ggs nu, kopplat till det arbete som Haverikommissionen gör. Det vi vet i dag Ă€r det som vi har delgivit, och vi har gĂ„tt till botten med det mesta, sĂ€ger Stach.

PĂ„verkar inte utredningen

Försvarsmakten bekrÀftar Àven att det har funnits ett avtal om att Tullverket endast i begrÀnsad omfattning granskade införseln av försvarsmateriel. Det har tidigare varit kÀnt genom Johan Hirschfeldts utredning som överlÀmnades till regeringen under 2005, men offentliggörs nu för första gÄngen av Försvarsmakten, enligt Jonas BÀckstrand pÄ SHK.

– Vi har kĂ€nt till att det har funnits en sĂ„dan överenskommelse, men att Försvarsmakten nu offentliggör den tycker jag Ă€r intressant, sĂ€ger han.

BÀckstrand konstaterar att de nya uppgifterna frÄn Försvarsmakten Àr viktiga för att förstÄ helheten, men att de inte pÄverkar den pÄgÄende utredningen.

– I utredningsarbetet som vi bedriver har vi börjat att titta pĂ„ fartyget och de skador som finns. Det finns ingenting dĂ€r som tyder pĂ„ att det skulle ha gĂ„tt till pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt Ă€n vad den gamla utredningen frĂ„n 1997 kom fram till, sĂ€ger BĂ€ckstrand.

Fakta: Estonia

FÀrjan Estonia lÀmnade hamnen i Tallinn pÄ kvÀllen 27 september 1994. Knappt halvvÀgs till Stockholm kantrade fartyget i hÄrt vÀder och sjönk sedan inom mindre Àn en timme.

852 mÀnniskor omkom i katastrofen, varav 501 var svenskar. 137 personer rÀddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fĂ€stena och lĂ„sen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. NĂ€r bogvisiret lossnade forsade stora mĂ€ngder vatten in pĂ„ bildĂ€ck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krĂ€vt att det snabba förloppet dĂ„ fartyget sjönk mĂ„ste utredas ytterligare.

2004 avslöjades att det svenska försvaret och Tullverket hade ett avtal om att Estonia kunde anvÀndas för hemlig införsel av militÀr utrustning frÄn Ryssland. Dokument om fartygets sista last Àr fortfarande hemligstÀmplade.

DokumentĂ€ren "Estonia – fyndet som Ă€ndrar allt", som sĂ€ndes pĂ„ hösten 2020, vĂ€ckte stor uppmĂ€rksamhet med bilder visade ett tidigare okĂ€nt hĂ„l i fĂ€rjans skrov pĂ„ havsbotten.

Haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland gör nu en ny granskning av vad som hÀnde nÀr fÀrjan gick under. I november 2021 uppgav Statens haverikommission att de nya hÄl som upptÀckts i skrovet troligen orsakats av klippor pÄ havsbotten.

Ytterligare undersökningar vid vraket pÄgÄr. Den nya utredningen ska Àven intervjua personer som överlevde katastrofen.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!