ââDet Ă€r sjĂ€lvklart att vi inte kan förbrĂ€nna oss ur en upphettningskris, utan förnybarhetsdirektivet borde fyllas med verkligt förnybara kĂ€llor som sol- och vind, sĂ€ger Lina Burnelius, projektledare pĂ„ miljöorganisationen Skydda skogen.
Det handlar om en stridsfrÄga inom EU: Synen pÄ biomassa och om rester frÄn skogsbruket, sÄsom grenar och toppar, ska rÀknas som förnybar rÄvara vid energiproduktion.
Detta regleras av det sÄ kallade förnybarhetsdirektivet, REDIII, som Àr en viktig pusselbit för att EU ska nÄ sina klimatmÄl, och dÀr EU:s beslutande organ i förra veckan enades om en rad Àndringar.
SkÀrpta krav
Huvudresultatet Àr skÀrpta krav nÀr det gÀller andelen energi som ska komma frÄn förnybara energikÀllor Är 2030, dÀr mÄlet höjs frÄn 32 till minst 42,5 procent.
NÀr det gÀller restprodukter frÄn skogen ville EU-parlamentet att bland annat grenar och toppar bara delvis skulle rÀknas som hÄllbart brÀnsle vid energiproduktion.
Men ministerrĂ„det, som nu leds av Sverige, har ansett att restprodukter ska fortsĂ€tta att rĂ€knas som förnybart. Beslutet i förra veckan gick pĂ„ den linjen â och anger att grenar och toppar, dock inte stubbar, ska rĂ€knas som förnybart brĂ€nsle.
LĂ€ttnadens suck
En som drar en lÀttnadens suck Àr EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C), som pekar pÄ att det innebÀr att skogsresterna kan fortsÀtta att utnyttjas till vÀrme.
ââAtt begrĂ€nsa anvĂ€ndningen av restprodukter frĂ„n skogsbruket hade slagit vĂ€ldigt hĂ„rt mot den femtedel av den svenska fjĂ€rrvĂ€rmen som anvĂ€nder restprodukter frĂ„n skogsbruket, sĂ€ger Wiesner.
Ăven Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Ă€r lĂ€ttat och menar att skogsbrĂ€nslen behövs för att fĂ„ bort fossila brĂ€nslen frĂ„n bland annat uppvĂ€rmning och industrier.
OsÀkert kring gammelskog
Andra Àr desto mer bekymrade. EU-parlamentarikern PÀr Holmgren (MP) tycker att det finns oroande frÄgetecken kring vad som ska rÀknas som förnybart och inte.
ââSom jag tolkar det kommer det att bli upp till medlemsstaterna att avgöra vad som Ă€r sĂ„ kallad gammelskog och som inte fĂ„r anvĂ€ndas för energiproduktion, sĂ€ger han.
Ăven VĂ€rldsnaturfonden WWF:s Europaavdelning Ă€r kritisk till överenskommelsen och anser att det höjda mĂ„let för förnybar energiproduktion slĂ„r fel om det inte nĂ„s via mer sol- och vindkraft, utan genom förbrĂ€nning av trĂ€ som ger ökade koldioxidutslĂ€pp.
Motverkar klimatmÄl
En kritik som delas av organisationen Skydda skogen. Att brÀnna trÀdtoppar och grenar som annars skulle ha legat kvar pÄ marken för att fÄ energi kan lÄta som en god idé.
Men förnybarhetsdirektivet ger incitament, bland annat genom subventioner till förnybara brÀnslen, att fortsÀtta kalavverka skog och förbrÀnna biomassa med stora klimatavtryck, enligt Lina Burnelius, projektledare för Skydda skogen.
ââOm fler skogar i stĂ€llet fĂ„r stĂ„ kvar och utgöra en fungerade kolsĂ€nka Ă€r de vĂ„ra bĂ€sta vĂ€nner för att motverka klimatförĂ€ndringarna. Nu kommer direktivet att fortsĂ€tta belöna bolag som brĂ€nner trĂ€d och delar av trĂ€den, och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt motverka unionens egna klimatmĂ„l, sĂ€ger hon.
RÀttad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift om vad som rÀknas som förnybart brÀnsle i det nya direktivet.