Barn domstolsprövas sällan: "Kan fara illa"

En allvarligt skadad flicka, under 15 år, hittades i torsdags i ett skogsparti i stadsdelen Morö Backe i Skellefteå. Polisen rubricerade ärendet som mordförsök och den misstänkte är en minderårig pojke – också under 15 år.

Polisen framhåller att händelseförloppet fortfarande är otydligt, även om bilden börjat klarna. Pojken har enligt kammaråklagaren gjort vissa medgivanden. Flickan befinner sig fortfarande på Norrlands universitetssjukhus och har inte kunnat förhöras.

Ovanligt med grova brott

Polisen har också låtit meddela att man kommer vara ytterst sparsam kring detaljerna i fallet.

– Det faktum att vi har en brottsrubricering om mordförsök och att det är barn som är involverade är sällsynt för vårt vidkommande, säger Lars Persson, tillförordnad lokalpolisområdeschef, till Expressen.

Amanda Lublin är doktorand vid Stockholms universitet och forskar om straffprocessen för barn som är yngre än 15. Hon säger att det är sällsynt att barn begår grova brott som försök till mord.

– Samtidigt kan man säga att barn och unga är den mest brottsaktiva gruppen. Att utmana samhällets normer hör till att växa upp, säger Lublin.

Andra påföljder

I Sverige är straffbarhetsåldern 15 år. Om ett yngre barn misstänks för brott ansvarar i huvudsak sociala myndigheter för att utreda den eventuella brottsliga gärningen, säger Lublin.

– Men då det gäller allvarligare brottslighet finns det en presumtionsregel som säger att polis och åklagare utreder. Utredningsförfarandet liknar en förundersökning.

Barn under 15 år kan inte heller häktas eller frihetsberövas. Lublin säger att det däremot är vanligt att barn överlämnas till sociala myndigheter under utredningen.

Även om barn inte kan få någon straffrättslig påföljd kan de ändå begå brott i lagens mening, säger Lublin. Skuldfrågan kan prövas i domstol, vilket kallas bevistalan. Sociala myndigheter kan sedan besluta om ingripande åtgärder för barnet.

– De kan tvångsomhändertas och behöva flytta ifrån sin familj. Det är också ingripande åtgärder för barnet, även om de inte är straffrättsliga.

Det är dock exceptionellt ovanligt att skuldfrågan prövas i domstol. Det har bara hänt en handfull gånger sedan 1960-talet, enligt Lublin.

Kan fara illa

Regeringen har dock lagt fram ett lagförslag om att det ska bli lättare att pröva icke straffmyndiga barn i domstol. Det finns både för- och nackdelar med det, säger Lublin.

– Alla människor har rätt att betraktas som oskyldiga tills frågan har prövats i domstol. Väcker man en bevistalan får barnen rätt till prövning, vilket är en fördel. Gör man inte det är det oftast polis och åklagare som kommer fram till vad som har hänt, säger Lublin och fortsätter:

– Nackdelen är barn är känsliga och kan fara illa av den här typen av processer.

Dessutom blir saken ännu mer problematiskt om också offret är under 15 år, som i Skellefteå. Då hör bägge parter till en skyddad grupp. Lublin framhåller att möjligheten för brottsoffret att få upprättelse är störst genom domstolsprövning.

– Anledningen till att man väcker bevistalan är att det föreligger ett stort allmänintresse både för att klarlägga vad som har hänt och för att barnet ska få rätt åtgärder från socialen.