Småbrott gör folk mer otrygga än gängen

– När vi frågar dem som bor och arbetar i områden så är de största problemen inte den organiserade brottsligheten eller gängen, utan livskvalitetsbrotten, säger Magnus Lindgren, särskild utredare för region Stockholms trygghetskommission.

Han har kartlagt var de så kallade livskvalitetsbrotten sker och den upplevda tryggheten. Livskvalitetsbrott definieras som ordningsstörningar och mindre allvarliga brott som medborgare själva upplever och som har negativ inverkan i deras område eller där de rör sig.

Skadegörelse, klotter och trasiga rutor är exempel på livskvalitetsbrott som kan leda till större problem om de inte åtgärdas. Känslan av otrygghet är som störst kring knutpunkter för kollektivtrafik, vård- och omsorg och kulturverksamheter.

Mångmiljonbelopp

– Rapporten visar att otryggheten är den andra pandemin, vi behöver ta tag i det och vi behöver göra det nu. Det finns så mycket behov och förväntan, säger Kristoffer Tamsons (M), trafikregionråd i Stockholm och ordförande för trygghetskommissionen.

2020 landade regionens kostnader för ordningsvakter, väktare, larm, kamerabevakning, skadegörelse och annan typ av ordningsinsatser på 670 miljoner kronor. Kollektivtrafiken står för kostnader på omkring 500 miljoner kronor per år. En fördubbling sedan 2014, enligt Tamsons som varit politiskt ansvarig för kollektivtrafiken i regionen sedan dess.

Han anser dock att det är fler än han själv som ska ta tag i de ökande problemen. Region, kommun, statliga myndigheter, civilsamhälle, näringsliv och privata fastighetsägare måste delta.

Dagens rapport är en kartläggning av problemens omfattning, åtgärderna ska presenteras i november. Så vilka insatser stockholmare kan vänta sig finns inga tydliga svar på ännu.

Förslumning

Att trasiga rutor inte lagas, papperskorgar inte töms eller klotter inte saneras kallar utredaren Magnus Lindgren för en förslumning av områden. Det ökar risken för att kriminella tar över och droghandel får fäste.

– Absolut finns det sådana platser i Stockholm i dag. Det positiva är att det går att göra något åt och minska förutsättningarna för att grövre brottslighet inte sker. Det finns många goda internationella erfarenheter av det, säger Magnus Lindgren.

Han menar att det länge funnits en kluven bild av om otryggheten i samhället ökar eller minskar och att det politiska intresset för ordningsstörningar och mindre allvarlig brottslighet varit lågt.

– Det vi ser är tyvärr att det måste bli tillräckligt dåligt för tillräckligt många för att det ska bli angeläget, tyvärr är vi där i dag, säger han.

Vilka specifika kommuner eller kommundelar det handlar om vill han inte peka ut. Men områden som definierats som utsatta eller särskilt utsatta av polisen har störst problem med ordning och otrygghet. Framförallt känner kvinnor stor otrygghet.

Inom kort ska trygghetskommissionen presentera en digital karta där allmänheten kan följa var polisanmälningarna av livskvalitetsbrotten sker, var ordningsstörningarna i kollektivtrafiken inträffar och var människor känner sig otrygga.

– Stockholmare har i dag väldigt svårt att själva bilda sig en uppfattning om hur brottsligheten ser ut, säger Magnus Lindgren.