Stora drönare kan ge hjälp mot skogsbränder

Landets räddningstjänster rycker ut till cirka 5 000 bränder i skog och mark under ett normalt år. Mer än 700 av dessa härjar i det som kallas för produktiv skogsmark. Skogsbränder vållar stora skador, även rent ekonomiskt.

Det är bakgrunden till ett drönarprojekt på Skogforsk, som är skogsbrukets forskningsinstitut. Där har man byggt en egen drönare, med sex meter mellan vingspetsarna. Andra drönare i liknande storlek har också studerats.

Kravet har varit att drönaren ska kunna lyfta en last på minst 200 kilo. Det innebär att den också kan frakta behållare med cirka 200 liter vatten, som töms i bassänger där släckningspersonalen finns.

Landar på liten yta

– Skogsbränder är ofta i kuperad terräng, där det är stenigt, svårt med framkomligheten och svårt att få ut grejer, säger Fredrik Edlund, som varit med i en av projektets referensgrupper.

– Då kan drönare lyfta ut mindre pumpar, en pall med slang, eller såna saker.

Drönaren kan också landa på en mindre yta än en helikopter kräver. Och den kan ta med mackor och vätska till släckningspersonalen.

I framtiden kan det finnas fler möjligheter.

– Det kanske handlar om flygning i mörker, när helikoptrarna har problem, säger Tomas Johannesson, som jobbar med skogsbränder på Skogforsk.

– Då kan drönare bevaka från luften, och kanske släcka flanker eller köra vatten till begränsningslinjer där man försöker hindra branden att sprida sig, säger Tomas Johannesson.

Tar in piloter

Små drönare med kamera används redan av räddningstjänster, för att ge en bild av läget vid bränder och andra olyckor.

Men för stora drönare gäller andra regler. Tomas Johannesson tror inte att de kommer att köras av räddningstjänsten själv.

– I första läget kommer nog räddningstjänsten att anropa externa aktörer, som kommer till hjälp med operatörer och viss utrustning, säger Johannesson.

Till vardags kan de stora drönarna ha andra uppgifter.

– De kan troligtvis göra nytta inom skogsbruket, med gallring och röjning, säger Fredrik Edlund.

Kemikalieolyckor

Han tror att drönare, i olika storlekar, kommer att användas alltmer av räddningstjänsten – inte bara vid skogsbränder.

– Det kan till exempel vara vid en kemikalieolycka, säger Edlund.

– I stället för att ta risker och skicka personal, tillägger han.

Edlund ser en mellankategori av drönare med en lyftkraft omkring 50 kilo – mycket större än de små, men betydligt mindre än de allra största.

Tomas Johannesson är optimistisk om att de tekniska utmaningarna ska lösas.

– Jag skulle säga att regelverk och tillståndsprocesser är ett större problem, funderar Johannesson.