LRF Konsult tillsammans med Tjustbygdens sparbank hade inbjudit till en kväll där den nya jordbrukspolitiken stod i fokus. Kvällen startade i gemytets tecken med lite mingel och besökarna kunde studera vad några lokala företagare har att erbjuda som kan göra livet lite lättare på gårdarna.
Först ut i talarstolen var Sören Söderteg. Han talade om CAP 2015–2019. Det handlar om de nya reglerna som införs av EU. Det är fortfarande en hel del oklarheter i förslagen, eller rättare sagt en del är inte klart ännu, trots att klockorna för länge sedan ringt in 2015.
– När vi gick med i EU 1995 trodde vi att de två första åren skulle vara besvärliga. Men det har bara blivit värre med ständiga förändringar – hela tiden, säger Sören Söderteg.
De nya reglerna som nu träder i kraft ska gälla mellan 2015-2019. 2020 är det dags att lära om och lära nytt igen för Sveriges bönder. Förändringarnas vindar blåser ständigt. Den innebär att det blir nya och annorlunda regler på en rad områden när man ska söka olika stöd och bidrag – för en oinvigd framstår alla stöd som en snårig labyrint där det är svårt att ta sig fram.
– Den största förändringen är kanske att Sverige från att ha varit indelat i fem regioner nu bara blir en stor, säger Sören Söderteg.
Det kommer att skapa nya vinnare och förlorare i stöddjungeln. I våra trakter kommer inte förändringarna bli så dramatiska, enligt Söderteg.
Bengt Johnsson från Jordbruksverket lyftet blicken från den EU-byråkratin och talade om framtiden – om hur vi fortfarande och många flera runt om i världen ska kunna äta sig mätta om 30–40 år.
– I dag svälter 800 miljoner människor. Jordbruket står för en gigantisk utmaning, anser Bengt Johnsson.
Men för att möta den nya tiden krävs det stora investeringar, inte minst i kunskap och innovationer. Vi kommer inte ha mer jord och vatten att disponera. Det måste bli mer "drag" i näringen för att locka kapital.
– Vi producerar mer och mer mjölk. Men ökningstakten är inte lika hög längre, berättar Bengt Johnsson.
Ett stort problem för framtidens jordbruk är att få unga intresserade av att satsa på jordbruk. Framtidens jordbruk måste inte bara vara ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Det krävs också att det är socialt hållbart. Ungdomar vill mjölka två gånger om dagen sju dagar i veckan.
Ett bevis för det är att ansökningarna till lantbruksuniversitet och till naturbruksgymnasier blir allt färre. Och de som söker sig till gymnasierna är inte intresserade av jordbrukslinjer.
– Det vill hålla på med hundar, katter och akvariefiskar, säger Bengt Johnsson.