Den svenska industrin brottas med bemanningsproblem. Så ser det ut i stora delar av landet, också i Västerviks kommun. En av anledningarna är att industrin blivit mer tekniska avancerad.
Michael Gross äger och driver Monera resurspartner, ett företag som hyr ut personal till industrin och har verksamhet i stora delar av Småland. Han säger att personalbehovet är långt större än tillgången på utbildade industriarbetare.
– Just nu är det flera områden där industrin har svårt att få tag i den personal man behöver, främst inom arbete som kräver vidareutbildning, säger han.
Inom flera yrkeskategorier fattas personal. Michael Gross nämner bland annat licensierade svetsare som har kompetens för att svetsa rostfritt, robottekniker som kan ställa och programmera industrirobotar, och CNC-operatörer som kan programmera och iordningställa maskiner.
– Om det stod tio personer utanför min dörr med sådan kompetens nu, skulle jag anställa alla i dag, säger han.
Michael Gross menar att man måste agera nu, och få till fler utbildningar som matchar näringslivets behov.
Han säger också att det är där framtiden för Sveriges industri finns, i allt mer tekniskt avancerat arbete.
– De enklare jobben har vi inte råd att utföra i dag, vi konkurrerar på en global marknad där det finns länder som gör dem mycket billigare.
– Men det är också upp till näringslivet själv att visa att det har blivit en arbetsplats som är mer automatiserad och kräver mer av de som arbetar där.
Johnnie Johansson är lärare på industritekniska programmet på Västerviks gymnasium. Han håller med, och berättar att man redan i dag har ett tätt och bra samarbete med industrin, bland annat genom branschråd. Men önskan är att industrin tar ett större ansvar för sitt framtida personalbehov. I och med den snabba tekniska utveckling har man svårt att hänga med. Det handlar främst om maskinparken.
– Det är något ett tätare samarbete med befintliga industrier skulle kunna hjälpa till med, genom praktik på de maskiner man använder.
– Det vi kan ge eleverna är grunden till de här olika yrkena. Det är industrierna som måste forma det som de har behov av. Vi skulle önska ännu mer praktik i utbildningen redan från första året, säger han.
Göran Gustavsson är också lärare på programmet. Han säger att cirka 80 procent av de som går ut får jobb men att det krävs fler elever för att täcka behovet.
– Vi utbildar mellan 18 och 20 elever per år men behovet i kommunen är mycket större, cirka 200 om året behövs, säger han.
Han anser att bilden av industriarbete är förlegad.
– I dag är det ett yrke med hög ingångslön och där man gör helt andra saker än förr. Men intresset är av någon anledning fortfarande svalt.
Han önskar också mer tid praktisk tid, i dag går den mesta av tiden till att läsa kärnämnen.
– Fler lektioner i karaktärsämnen skulle också rusta eleverna bättre för arbetsplatser. Men specialistutbildningar bör ske på plats. Vi har fantastiska världsledande företag i kommunen, att göra fler studiebesök redan i grundskolan skulle öka intresset.
Han tycker också att man i Sverige prioriterar fel.
– Allt fler industriutbildningar läggs ned, det är billigare för skolorna att hålla elever med penna och block än att serva en stansmaskin för 50 000 kronor. Men det kommer att straffa sig i framtiden. Behovet efter rätt utbildad personal kommer bara att öka.