Disa är vanligtvis är en lydig dam – som utan problem kan gå lös med husse Jonas Hafström på Mulestad gård. Men måndagen den 12 januari blev frestelsen för stor och Disa tog själv upp jakten på vildsvin. Disa, som inte jagat på några veckor på grund av löp, gav järnet in i skogen.
Först efter elva dygn årtersågs hon igen. Skräckfyllda dygn för Jonas Hafström.
– Man inser ju vilken plats de har i familjen när något sådant här händer, det var hemskt.
En jakthund som Disa är förstås van att själv hitta tillbaka igen. Den här gången gjorde hon inte det.
– Snön vräkte ner och alla spår var borta. Hon hittade helt enkelt inte.
På kvällen var Disa fortfarande borta och återvände inte heller nästa dag eller dagen därpå. Familjen anmälde försvinnandet till polisen och började tillsammans med grannar, vänner och bekanta att finkamma skogen i jakt på Disa.
Utan resultat.
– Jag var säker på att hon var borta. Det är helt otroligt, ingen har ju sett henne.
När en vecka hade gått började Jonas tappa hoppet om att se Disa i livet igen. Trots att Disa anmälts till polisen som försvunnen och att letandet pågått i flera dagar hade inget hänt. Det kom mer och mer snö, vilket gjorde letandet komplicerat.
Men så plötsligt fick Jonas Hafström reda på att Disa synts omkring åtta-nio kilometer från gården, omkring Dånhult i Kinda kommun.
Han och en kompis gav sig ut för att leta – och plötsligt dök hon upp när kompisen visslade. Lite magrare än vanligt, men ändå vid gott mod.
– Disa var lika social och glad som vanligt. Hon hade ätit majs som lagts ut, så hon hade ätit upp vildsvinens mat, berättar Jonas Hafström.
Glädjen och lättnaden var enorm.
– Jag trodde ju att hon var borta, uppsprättad av en gris eller vad som helst. 135:an går bara en bit bort och jag tänkte att hon ligger väl i något dike. Utan all hjälp hade det aldrig gått, alla har verkligen ställt upp till 100 procent. Även männsikor vi knappt känner, det är verkligen fantastiskt.
Disa själv verkar inte särskilt medtagen av dygnen i skogen. Hon vill visserligen vara inomhus lite mer än vanligt – och har förstås blivit lite extra ompysslad, berättar Susanne Hafström.
Hon löpte – tror du att det kan bli några oväntade överraskningar framöver...?
– Det hoppas jag verkligen inte. Men vi får se om 60 dygn., säger Jonas Hafström och skrattar.