Djur har alltid varit ett stort intresse för Caroline Johansson, matte till den napptokige hunden Ronja som VT berättat om. Men Carolines liv tillsammans med djur har inte alltid varit smärtfritt. När hon var i 5-årsåldern började hennes ögon klia och hon fick svårt att andas så fort hon var nära en pälsig vän. Snart konstaterades att hon var pälsdjursallergiker. Ändå har hon aldrig tyckt att det varit ett alternativ att hålla sig bort från djuren.
– Det har varit tungt, men det skiter jag i, säger hon.
Caroline läser nu sista året på djurvårdslinjen på Gamlebygymnasium. Där stormtrivs hon, fast det ibland innebär att hon måste ta extra medicin. Hon är nöjd med sitt gymnasieval. Men hade hon börjat gymnasiet något år senare hade hon valt hundlinjen, som alltså startades efter att Caroline börjat på gymnasiet. Hundar är nämligen hennes favoritdjur.
– Fast jag gillar alla djur! Hästar, reptiler, ormar. Ja, alla olika djur.
Just nu har hon praktik på Hundhuset i Västervik. Där går en stor del av tiden åt till att gå promenader med hundarna, eller vara ute och leka med dem.
– Jag blir lätt rastlös, skulle inte klara av att sitta still en hel dag, berättar hon medan hon leker med några av hundarna som finns på Hundhuset när VT besöker henne.
Caroline påpekar flera gånger att viljan räcker långt. Hon menar att hon klarar av att vara med hundar eftersom hon inte ger upp. Men visst krävs det medicin. Hon tar medicin varje dag, och ibland medicinerar hon extra vid akut behov.
– Men jag tror det har blivit bättre, jag har väl vant mig, säger hon.
Hon berättar att hennes läkare inte heller ser något problem med att hon lever så nära djur.
– Så länge det fungerar för mig tycker läkaren att jag kan fortsätta.
När hon ska beskriva vad som gör att hon fastnat extra för just hundar kommer hon snart in på deras starka personligheter, deras lojalitet och att de har lätt för att lära sig nya saker och anpassa sig.
– Vill man lära en hund agility, så går det. Vill man lära den vildsvinsjakt, går det.
Till sommaren tar Caroline studenten. Då vill hon ägna sig minst lika mycket åt hundar som hon gör nu.
– Jag har funderat på att gå en distanskurs, där man sedan kan starta hunddagis.
Hur det än blir kommer hon omge sig av många djur, det är Caroline säker på.