Det har gått ganska fort utför de senaste åren. När vi träffade några av medlemmarna inför 20-årsjubileet år 2016 var det full fart med planeringen inför den årliga maskeradhoppningen och senare ett jubileumsfirande med olika uppvisningar och annat skoj.
Men klubben har fått allt svårare att locka medlemmar som vill engagera sig. Det har blivit alltmer betungande att sköta anläggningen i Frösvi, strax utanför Hummelstad.
– Förr när vi hade vårstädning kunde det komma 30–40 personer. De senaste åren har vi varit två–tre, säger Lisa Kling, ordförande.
Föreningen har därför tagit beslutet att säga upp arrendeavtalet för anläggningen från nyår. Det blir det närliggande stallet som tar över i stället.
Klubben finns dock kvar tillsvidare. Men det är redan så att de medlemmar som vill tävla, får göra det för andra klubbar, eftersom en förening måste arrangera tävlingar för att få lov att ha licensierade ryttare. Och några tävlingar finns det inte funktionärer till.
– Däremot har vi lite träningar här. Vi har två tränare som kommer hit regelbundet, säger Helena Holmstrand, som även hon har varit med i klubben sedan starten.
Namnet Falkens hästsällskap valdes med omsorg för att inte favorisera någon viss plats eller en viss hästsport. Från början var det mest privatryttare i trakten som ville träffas och rida ihop, men med tiden växte föreningen och fick medlemmar över hela kommunen, som mest 120 stycken. Nu är det bara ett 20-tal kvar.
Klubbens verksamhet bygger på att medlemmarna har egen häst, och det är något som successivt har blivit mer och mer ovanligt. Föräldrar skjutsar hellre barnen till en ridskola, eftersom det är så mycket jobb med att ha egen häst.
En annan trend är att det inte är lika vanligt som förr att de vuxna engagerar sig i en förening bara för att deras barn deltar i dess verksamhet.
– Det är många föreningar som har det tufft. Det är svårt att hitta ledare och andra frivilliga, inte bara inom sport, säger Lisa Kling.
Många ungdomar som har varit aktiva i klubben har flyttat, och det har inte fyllt på med nya. Det är ett dilemma på landet, där det inte finns lika stort underlag att rekrytera från som i staden.
Lisa och Helena hoppas fortfarande att klubben ska kunna ha arrangemang, till exempel ridläger, i framtiden. Men då får klubben hyra Frösvi eller någon annan anläggning tillfälligt.