Flera gamla hantverk upplever en renässans just nu. Ett av dem är vävning. Vävstugan i Hummelstad, som startade i januari förra året, är bara en av flera i kommunen.
Initiativet kom från Karin Thellman, som länge föreslagit att de skulle göra detta när de blev pensionärer. Hon fick med sig flera jämnåriga, men också en del yngre. Hälften i gruppen jobbar fortfarande.
Lokalen som de använder ligger i den gamla skolan, senare fritidsgård. Byalaget, som har hand om huset, låter dem "ockupera" ett av rummen med sina vävstolar. Genom att placera dem åt olika håll, har de lyckats få in sex stycken, men nu är det stopp.
– När en vävstol håller på att bli tom, bestämmer vi tillsammans vad vi ska göra. Materialet kostar ju en hel del, så man får tänka efter först om man har råd och "vad ska jag ha det till", säger Karin.
De turas om att väva på samma väv, så många centimeter som de har bestämt innan att de vill ha. Är varpen vit, kan de ha olika färg på inslaget.
Varje måndagskväll är det träff med gemensam fika, men flera av dem går dit även vid andra tillfällen under veckan och väver på sin del.
När de ska beskriva fördelarna med att väva, nämner flera ord som avstressande och meditativt.
– Det rensar huvudet. Man kan inte tänka på något annat samtidigt, säger Ingvor Kasselstrand.
Men skaparglädjen är också viktig.
– Känslan att det växer fram något ur mina händer, något som jag gör. Så är det väl med många hantverk, säger Karin.