De sitter fortfarande med en och en halv meters mellanrum, men de träffas. Britt-Marie Helmerson säger att de brukar vara mellan 10 och 15 personer som kommer till stickkaféet, fast i dag är de lite färre än vanligt.
Flera av dem är ensamstående, så det har varit en jobbig tid, med all isolering under coronapandemin.
– Det har varit mycket ensamt, säger Hannelore Koegst, som är glad att de kan ses igen.
Även de som har en stor släkt, har känt sig ensamma.
– När det är isolering, vågar ju ingen träffas. Är man dessutom i en riskgrupp, är man ännu mer försiktig, säger Eivor Hagelin.
– Jag har syskon, men de är också äldre, så vi har inte träffats så mycket. Det har varit ensamt, säger Gun Godsjö, som snart ska få sin tredje spruta mot covid-19.
Ingen av dem tror att det kommer att bli precis som förr igen, utan att viruset kommer att finnas kvar, i nya varianter.
– Jag tror att vi kommer att få vaccinera oss varje år, säger Gunnel Hagelin.
Damerna i stickkaféet hoppas nu att så många som möjligt vaccinerar sig, för att stoppa smittan.
– Är det så att riket kostar på en sprutor, ska man ta dem. Det är en skyldighet vi har, tycker jag, säger Britt-Marie Helmerson.
Men just nu gläds de mest åt att kunna träffas igen, och att allt fler aktiviteter i samhället kommer tillbaka, som friskvård i gympasalen och kaffestund i församlingshemmet.
– Och i torsdags satte jag i gång en studiecirkel, där vi tittar på gamla kort. Jag är studieledare i PRO, säger Britt-Marie Helmerson.
Det var hon som tog initiativet till stickkaféet 2009. Då kunde hon aldrig tänka sig att de skulle hålla på så länge som de faktiskt har gjort, med uppehåll för pandemin förstås.
– När man jobbade, var man trött på kvällarna, men som pensionär upptäcker man hur viktigt det sociala är.
Hon har också ett stort intresse för handarbete, som givetvis har bidragit. Hela tiden medan vi pratar, är stickorna flitigt i arbete. Det gäller för övrigt alla som har samlats i Hjorteds församlingshem den här förmiddagen: de pratar medan de arbetar.
Tröjor, koftor, mössor, raggsockor och vantar växer fram under stickorna. Allt ska skänkas till Bistånd Östeuropa, som skickar kläderna vidare till fattiga människor i Rumänien.
På så vis fyller stickkaféet i Hjorted en social funktion inte bara på hemmaplan, utan även ute i världen.