På den blanka bordsskivan dansar noter runt. När Per Olof Dahlström klickar på dem med handen, blir det musik. Sedan kommer en boll, som man kan passa till varandra runt bordet, och ordspråk, där man ska fylla i det ord som saknas.
Uppe i taket sitter den apparat som visar bilderna, en Tovertafel. Den känner av och reagerar på deltagarnas rörelser.
– Den här använder vi relativt frekvent, säger Daniel Sikström, undersköterska.
Han är vård- och språkpraktikhandlare inom äldreomsorgen i Västerviks kommun, men utgår från Hjorted, där han har jobbat sedan 2010.
Hans kollega, Katarina Åberg, har arbetat i äldreomsorgen sedan 1990. Hon och Daniel tycker att Tovertafel är ett bra hjälpmedel, eftersom man kan spela flera samtidigt. Ibland kör personalen och de boende en stund efter fikat, när de vill fortsätta umgås.
Men det är inte bara en social grej. Det ger också fina möjligheter för de äldre att träna sin motorik och reaktionsförmåga, se samband och låta minnet få jobba.
Per Olof, som i yrkeslivet var lantbrukare på Ramstad utanför Gamleby, följer koncentrerat bildernas rörliga mönster. Han sopar löv, puttar boll och lägger pussel.
– Det är häftigt det här, absolut, säger han.
När Nynäsgården började arbeta med ny teknik för de äldre för 15–20 år sedan, var det först datorer med mejl och digitalkamera.
– Det fanns inte så mycket annat då. Det här med rörlig bild var inte så långt kommet, säger Daniel.
De boende hade egna mejladresser och skickade bilder via mejl till barnbarnen.
I dag används de båda "paddorna" mycket, till exempel för videosamtal med anhöriga som bor långt bort och inte kan komma på besök så ofta.
– En del av de gamla har svårt att prata i telefon, men då kan de ändå se dem och ha kontakt, säger Katarina.
Det finns flera diagnoser som gör att man kan få svårt att kommunicera genom tal. Till exempel afasi och demens. Men även om man inte kan säga så mycket, kan man ändå bli glad av att få se sina närstående.
Ett annat hjälpmedel är VR-glasögon, som Hjorteds båda äldreboenden har använt sedan förra våren. Eftersom det finns två glasögon, kan man titta på samma bildvisning eller film och samtala om det man ser.
– Om någon har varit ute och rest mycket, kan de återuppleva den känslan. Det var en dam på Sundsgården som hade rest mycket och fick besöka platserna igen. Hon var helt begeistrad och satt jättelänge, säger Katarina.