Den som gick in på Coops hemsida i veckan möttes inte bara av veckans extrapriser i butiken. Den som ville kunde anmäla sig som franchisetagare till tre av rörelsens fem butiker i Västerviks kommun. I två fall driver den regionala föreningen KF Göta butiken efter att tidigare franchisetagare slutat.
Det är inte bara i Västerviks kommun som det är turbulent kring kooperationen. I förrförra veckan presenterades en ny strategi för Coop i Sverige. VD:n Frank Fiskers tvingades avgå efter bara några år på posten, en rad sidoverksamheter ska säljas, det kostsamma återbäringssystemet ska ses över och samarbetet mellan de regionala föreningarna ska bli tätare. På så sätt ska kooperationen bli mer konkurrenskraftig framförallt mot marknadsledaren Ica som stärkt sin ställning de senaste decennierna.
Kooperationens tillbakagång har inte minst märkts i Tjust. Under många decennier var den lokala föreningen marknadsledande i Västerviks kommun.
– Vi hade 45 procents marknadsandel, säger Jan-Erik Ådemark, som var Konsum Västerviks sista vd.
Man ägde Västerviks största köptempel Domus. När föreningen såg trenden med stormarknader startade Västerviks första stormarknad, Skotten.
– Icas flaggskepp i Västervik var Rätt-livs, som inte var en särskilt stor butik, säger Jan-Erik Ådemark.
I dag heter Västerviks största butik Ica Maxi. Domus är nedlagt, och Skotten har inordnats i Coops koncept för mindre stormarknader, Coop Extra. Nya aktörer som Willys, Netto och Lidl har etablerat sig i Västervik.
Med facit i hand vad skulle föreningen ha gjort?
– Vi gjorde mycket rätt. Vi lade ner Domus – varuhusens tid var förbi. I dag finns i stort sett inte ett enda Domus kvar i Sverige, och vi satsade på stormarknader, säger Ådemark.
Sture Johansson som arbetade som Domuschef mellan 1985 och 1990, gick sedan över till det privata näringslivet. Han tror att föreningsstyrningen kan ha varit ett hinder.
– Konsum tog ett samhällsansvar. Det tog emot att lägga ner butiker som var enda butiken på orten, men som var olönsamma.
Samtidigt tror han också kooperationen tappat lokal kontakt när man centraliserat för att spara pengar.
Jan-Erik Ådemark tror också att föreningsmodellen kan ha spelat in:
– Kanske höll vi förlustbutiker under armarna för länge, på bekostnad av de lönsamma butikerna, men man måste lyssna på medlemmarna.
Är den kooperativa modellen förlegad?
Sture Johansson säger att ett av Konsumföreningarnas ursprungliga skäl inte finns kvar.
– För länge sedan ägdes butikerna på bruksorterna av bruket. När de anställda kom i skuld i butiken blev de näst intill livegna gentemot bruket. Det problemet finns inte i dag.
Jan-Erik Ådemark konstaterar att trots minskade marknadsandelar så har KF aldrig haft så många medlemmar som i dag.
– Problemet är köptroheten. I dag handlar man inte i en enda butik.