Tidigt i våras, när covid-19 kröp sig allt närmare vår del av världen, ställde sjukhuset om på flera fronter för att kunna bemöta pandemin på bästa sätt. En enorm apparat av planering, samverkan, utbildningar och kraftsamling av resurser drog igång.
Arbetet var intensivt. Och plötsligt stod de där. Vårdpersonalen på Västerviks sjukhus. Redo att ta upp fighten.
– Skyddsutrustningen var något helt nytt. Vi använder skyddsutrustning när vi möter personer med misstänkta covid 19-symtom. Vi jobbar preventivt i många fall innan covid-19 går att utesluta för att hålla smittspridningen nere, säger Sebastian Lindberg från akutmottagningen.
Patienter som är svårt sjuka tas vidare till intensivvårdsavdelningen, IVA. Avdelningen byggdes om för att kunna ta emot covidpatienter.
– Även för oss var nog skyddsutrustning den största omställningen, berättar Lena Karlsson på IVA.
Jämsides med IVA upprättades en särskild coronaavdelning. Den är numera avvecklad. Där jobbade vårdpersonal från många olika avdelningar.
Jeff Torstensson tog sin sjuksköterskeexamen på försommaren i år. Han fick alltså inleda sin yrkesbana mitt i pandemin, på coronaavdelningen.
– Det var såklart en väldigt märklig upplevelse att bli inkastad i det här som nyutexaminerad. Det fanns ju en del oro i början, men det släppte snabbt. Man kom in i jobbet fort, säger han.
Flera berättar att de själva valde att jobba på coronaavdelningen. Det var ett självklart val, säger de. Rädslan fanns där. Men jobbet behövde göras.
Undersköterskan Bell Thipwadee jobbar inom sjukhusets bemanningsenhet som förstärker de avdelningar där behov uppstår. Under sommaren har hon samlat på sig erfarenheter från många avdelningar på sjukhuset.
– På förlossningen var det ett väldigt högt tryck. Förlossningsvård kan så klart inte ställas in eller begränsas på samma sätt. Personalen jag jobbat med på alla avdelningar har verkligen jobbat hårt, de är otroliga, säger hon.
På Samrehab tar man emot de patienter som behöver rehabilitering efter att de varit långtidssjuka i covid-19.
– Behandlingen har handlat om att få igång motoriken hos patienter som varit sjuka länge, och kanske varit nedsövda under en längre period, berättar sjukgymnasten Sophie Lundin.
Flera av de vi träffar berättar att de tycker att sjukhuset klarade omställningen inför pandemin på ett bra sätt. Administrationens samordning och personalens drivkraft och flexibilitet är nog förklaringen till det. Någon säger lite försiktigt att det här med att plötsligt byta arbetsuppgifter och täcka upp i schemaluckor på avdelningar där man själv inte jobbar inte har gått lika smidigt historiskt. Men nu har det inte varit något problem.
Kampen mot pandemin har krävt samarbete, den har krävt samverkan i utbildningar, hopslagna avdelningar och utbyten av erfarenheter. Det har gynnat arbetsmiljön och det fortsatta arbetet framåt, tycker sjuksköterskan Erika Axelsson.
– Alla har liksom ställt upp för varandra. Jag känner att vi kommit närmare varandra, att vi ökat vår förståelse för hur andra jobbar, säger hon och Anna-Carin Axelsson från akuten tillägger:
– I nästan alla svåra situationer uppstår det något positivt. Även på det personliga planet. Vi inom vården känner ofta en stark ödmjukhet inför livet som kan vara så skört. Efter den här resan tror jag att den ödmjukheten blivit allt starkare.