Statistik från Jordbruksverket visar att odlingen av havre har ökat med 36 800 hektar till 184 700 hektar under innevarande år.
Havreodlingen har annars minskat kraftigt sedan slutet av 1970-talet, men ökat på senare år. Årets areal är den tredje största sedan 2010.
Michael Andersson är lantbrukare i Skaftekulla, Hallingeberg. Han säger att merparten av havren alltid har gått till foder, men den här ökningen tror han beror på mänsklig konsumtion.
– Havre är ett jättebra livsmedel, som många använder till allt möjligt.
Men i våra trakter odlas i princip ingen havre till full mognad, utan skördas när den fortfarande är grön, för att läggas in som ensilage.
Den här utvecklingen startade för 20 år sedan. I takt med ett ökat antal vildsvin och dovhjortar, har bönderna alltmer gått över till att skörda havren grön.
– Mogen havre ser vi bara i sålådan, när vi sår. Vi har inte tröskat här på 15 år, säger Michael Andersson.
Annars tycker han att havre är en bra gröda. Den klarar sig även på lite sämre jordar och med lägre pH, även om den inte är särskilt torktålig.
Men den är lite för populär hos det vilda.
– Havren är smakligast för alla idisslare. Det är den de tar först.
När det gäller övrig odling i landet, minskar odlingen av vete något, enligt Jordbruksverkets preliminära statistik för år 2020. Detsamma gäller grödorna raps och rybs.
Det är vidare mindre vall och grönfoder, men mer bete och slåtteräng. Det sistnämnda primärt myrar i Norrbotten.