Ett öppet sår. Här är det fritt fram för svamp och insekter att hugga in.
Henrik Andersson är skogsinspektor på Södra. Han tar med oss ut i skogen och visar upp ett drabbat skogsområde som ligger mitt emellan Hallingeberg och Odensvi. Det ligger fullt med tall- och grantoppar bland träden, som flera stycken är tydligt avbrutna på cirka 5 till 10 meters höjd. Fenomenet kallas för toppbrottsskador.
– Det är tråkigt att se, säger Andersson, som bor i Blackstad och själv är skogsägare.
Han förklarar att de avbrutna träden blir ingångsportar för svamp- och insektsskador på virket.
– Det blir som öppna sår, säger han och belyser risken för att granbarkborren gör sig hemmastadd i dessa "sår".
Finns det något man kan göra för att förhindra toppbrottsskador?
– Det viktigaste är att sköta om skogen och gallra i rätt tid för att få friska stammar som tål lite. I vintern som var nu pendlade det mellan att tina och frysa på, och då blir det lätt snöklumpar på träden. Oftast räcker det för att de ska brytas, men vinden kan också hjälpa till.
Michael Andersson äger skog i anslutning till sin gård i Skaftekulla, nära Hallingeberg. Han har också drabbats av toppbrottsskador, om än inte så hårt.
– Vi har varit ganska förskonade, det är mest småträd som gått av, säger Andersson och fortsätter:
– Det är inte första gången det händer. Det läker ihop mycket, men det ser tråkigt ut när det hänt. Då får man ta hand om det.
Hur gör man för att ta hand om det?
– När det är stora mängder som fallit får man ta dit maskiner och göra en gallring och ta hand om det som ligger och står.
Det enda positiva med toppbrottsskador som Henrik Andersson kan komma på är att tall som fallit blir till mat för älg.
Johan Johnsson är områdeschef på Södra i Vimmerby. Han berättar att norra delen av Västerviks kommun, från Hallingberg och uppåt, har råkat ut för flest toppbrottsskador efter den snörika vintern.
– Ofta är det gallringsskog som drabbas, och de åtgärder vi tar är att arbeta upp de skadade träden. Inte minst för att minska risken att sprida granbarkborre, skriver han i ett mejl.
Johnsson förklarar att förlusten för skogsägare som drabbas av många toppbrottsskador blir dubbel.
– Det kvarvarande beståndet blir väldigt trasigt och det blir mindre volym när skogen sedan en gång ska avverkas. Och sedan har virket från de avbrutna träden ofta ett lägre nettovärde på grund av dyrare avverkning och sämre kvalitetsutfall, skriver Johnsson i ett mejl.
På ungefär 5 till 10 meters höjd kan man se att träd gått av, då stammarna inte hållit för tyngden av snön.