Flyktingvågen
När flyktingkrisen var som intensivast hamnade fokus på en grupp entreprenörer. De som sett affärsmöjligheter i krisen.
Sverige dammsögs på tomma kursgårdar, vandrarhem och landsbygdshotell som stöptes om till flyktingboenden. Granskningar visade att många företag när flyktingkrisen var som intensivast var mycket lönsamma.
En av dem som gav sig in i branschen var Peter Leijon, som när verksamheten var som mest omfattande drev boenden på tre platser i landet. Valstadgården var en av dem. Här drevs asylboende mellan 2012 och 2017.
I driftbolaget Gerrebacka Kurs och Event pekade omsättningen stadigt uppåt under tre år, från runt 10 miljoner kronor 2013 till nästan 17 miljoner kronor 2015. Sedan rasade det snabbt.
Den 5 juni 2018 begärdes bolaget i konkurs. Det finns inga bokslut vare sig för 2016 eller 2017. I konkursförvaltarens berättelse görs uppskattningen att bolaget var på obestånd redan i april 2016, och att verksamheten i bolaget varit mycket sparsam efter maj 2017.
Peter Leijon ger sin version av vad som hände.
– Vi fick betalt utifrån hur många vi tog emot. Fram till och med hösten 2015 behövde Migrationsverket varje plats som fanns. Det bara trycktes in folk, men sedan blev vår tilldelning snabbt sämre.
Under den sista tiden var bara var femte plats belagd. Ibland kunde boendena till och med stå tomma.
– Vi hade hela tiden samma kostnader för fastigheter och personal. Vi var hyresgäster i Valstad.
Valstad avvecklades tidigt på våren 2017. Verksamheten fortsatte vid företagets sista boende, som låg i Närke, fram till maj 2017. Då sade Migrationsverket upp avtalet med kort varsel. Skälet var att bolaget hade skulder hos Kronofogden. Under 2018 gick Gerrebacka, och två andra företag med anknytning till verksamheten i konkurs.
Peter Leijon försökte länge få ut en ersättning från Migrationsverket för reparationer och andra arbeten som gjorts för att återställa fastigheterna efter att de slutat att användas som flyktingboende. Processen drog ut på tiden.
– Konkursförvaltaren lyckades få till en deal. Hade det skett tidigare hade nog bolagen inte behövt begäras i konkurs, säger han.
Man fick bilden av att det fanns företag som gjorde stora pengar under flyktingkrisen. Stämde det?
– Kom man in tidigt var det så. När det var full beläggning var det en lönsam verksamhet.
Han säger att han hörde till dem som kom in sent. De sista nio månaderna innan boendet stängdes gick bolaget med förlust. Han säger att det fanns utfästelser från Migrationsverket om att tilldelningen skulle bli bättre, men det infriades aldrig.
Konkurserna ledde till att Peter Leijon åtalades och fälldes för bokföringsbrott. Där menar han att företaget försattes i en ond cirkel. När de förväntade intäkterna från Migrationsverket uteblev hamnade företaget i likviditetskris, och kunde inte betala redovisningsbyrån.
– Det fanns inget brottsligt uppsåt.
Till bilden hör dock att det fanns problem med skulder även innan 2016. Så tidigt som 2013 berättade VT att ägandet av bolaget tagits över av Leijons dåvarande fru. Skälet var att Peter Leijon hade skatteskulder.
Peter Leijon säger att han, med vad han vet i dag, inte skulle ha startat flyktingboende. Det handlar inte bara om ekonomin. Verksamheten i sig var krävande. Han räknar upp en rad uppslitande och ibland våldsamma händelser. En av dem blev rubriker i VT i februari 2013.
– Jag var på väg ut på semester när jag fick ett telefonsamtal. Det hade inträffat ett mord på boendet i Valstad. Det var bara att avbryta semestern, berättar han.
En man hade dött i ett slagsmål i tvättstugan på boendet. Obduktionen skulle två veckor senare visa att mannen dött av andra orsaker än misshandeln. Det var ändå en händelse som skakade om boende och personal.
– Där fick vi väldigt bra hjälp med krishantering från Svenska kyrkan. Om det är några som jag vill ge en ros för deras arbete under de här åren så är det Svenska kyrkan, säger Peter Leijon.
Efter att asylboendet avvecklades 2017 så har Valstadgården stått tom. Roger Gillholm som företräder det bolag som äger husen i Verkebäck säger att det gjorts renoveringar och att en ny hyresgäst är på gång i en nära framtid.
Har det varit svårt att hitta en ny hyresgäst?
– Nej, fastigheten ligger ju jättefint. Jag har bara inte haft tid. Jag bor utanför Göteborg.