Jwan Khalil, Samira Ebo och dottern Niven, som är sex år och går i förskoleklass på Gunnebo skola.
När kriget kom till Syrien flydde Samira Ebo och hennes make först till Turkiet – med förhoppningen att kunna återvända när läget lugnat ner sig. Men så blev det inte, och paret bestämde sig för att försöka ta sig till Sverige.
Mitt under resan genom Europa, vid ett kort stopp i Budapest, föddes nu sexåriga dottern Niven.
– Hon förlöstes med kejsarsnitt, men bara tre dagar senare var vi tvungna att ta oss vidare, berättar Samira Ebo.
Familjen har nu utökats med 1,5-åriga Eilan. Samira är anställd på Gunnebo Fastening, och maken Jwan Khalil arbetar på Ostkustens riv och sanering.
I Syrien jobbade Samira som sömmerska – med badkläder som specialitet – men hon såg att arbetsmarknaden för sömmerskor i Sverige var liten. Så hon beslutade sig för att sadla om helt, för att optimera sina chanser att få jobb.
– Jag studerade först i nio månader på Gamleby folkhögskola, och hittade sedan en svetsarutbildning som jag gick. Efter fyra månader fick jag praktik på Gunnebo Fastening och på Montico i Västervik.
Praktiken i Gunnebo ledde till kortare inhopp och en visstidsanställning, som några månader senare förvandlades till en fast anställning.
För dig gick det snabbt att få jobb i Sverige. Vad tror du det beror på?
– Man måste kämpa, det går inte bara att sitta och tro att jobben kommer till dig. Jag har två kompisar som också testade svetsarjobbet, men de ville inte fortsätta. "Det är ett jobb för en man", sa de. Och visst, man blir skitig och svettig, och det kan vara ett hårt jobb. Men jag trivs bra.
Jwan Khalil har också en fast anställning, på Ostkusten riv & sanering. Fritiden ägnar han och Samira mestadels åt familjen. Döttrarna Niven och Eilan är sex och 1,5 år.
Maken Jwan Khalil menar att man måste ta de möjligheter som uppenbarar sig, och inte låta sig nedslås av att i början kanske bara få kortare kontrakt. Han upplever att han fått god hjälp från Arbetsförmedlingen.
– Det gäller att visa att man vill, och inte säga nej till jobb. Och man kan behöva kämpa och tjata.
En nyckel är att vara flexibel, tror Samira. Finns det inget jobb inom det man är utbildad till, ja, då får man satsa på något annat. Kanske städa eller jobba inom hemtjänsten, till exempel.
Hur viktigt är det att vara duktig på svenska?
– Det är klart att det är bättre om man pratar perfekt svenska. Men man lär sig också på jobbet. Det är bra att gå i skolan och skaffa sig en grund, men sedan kan man få mycket kontakt med svenskar och lära sig när man arbetar.
Samira Ebo är utbildad sömmerska, men skolade om sig till svetsare i Sverige.