Burarna vittjas med stor spänning på morgonen.
Solen visar sig över trädtopparna efter alla regniga dagar. Det är tyst och stilla när Magnus Liljander ror ut från bryggan. En häger korsar sjön när vi närmar oss första buren vid vasskanten.
Sonen Harry fiskar upp linan och drar upp buren med dagens första kräftor.
– Den här är för liten. Den tar vi inte upp, säger Harry efter att ha mätt stjärt till huvud som inte når tio centimeter.
Bur efter bur plockas upp och töms i hinken. Det som är kvar av betet åker i sjön.
– Vi metar mört som vi agnar med. Det finns de som använder falukorv, chorizo, hundmat, fiskrens eller kräftbete på burk, berättar Magnus.
De 15 burarna las ut kvällen innan. De är utlagda på skiftande platser och djup. Några i öppet vatten, andra nära vassen och närmare land.
– Det ska vara vid en stenig botten, där trivs de bäst. Jag tycker att det ska vara så djupt att man inte ser buren, säger Harry.
Han aktar fingrarna från de starka klorna när han fyller hinken.
Efter att ha släppt tillbaka åtta små räknar Harry ihop 58 kräftor. Uppskattningsvis tre kilo på sommarens sjunde kräftfiske.
– Vi är nybörjare och lär oss hela tiden. Det var en bra dag, det finns gott om dem. Men vi förlorade mot kompisen som fick upp 62, berättar Magnus när han läst ett sms på mobilen.
13-årige Harry funderar på att låta kräftfisket bli ett lönsamt sommarjobb för honom nästa år.
De små kräftorna åker tillbaka i sjön när Harry Liljander har mätt dem.
Tillbaka på bryggan flyttas kräftorna över till sumpen. Hunden Krut betraktar nyfiket på avstånd.
– Här ska de ligga några timmar och bajsa av sig så vi slipper få med det när vi ska koka dem i eftermiddag, säger Magnus.
Vatten, dill, salt, socker och öl är receptet. Sedan ska de stå i sin egen lag över natten och bli förträffliga att avnjuta dagen efter.
Farfar Åke har beställt två askar med åtta i varje.
– Jag älskar kräftor, de här blir nog till förrätt. Vi ska frysa in en del, men vi måste ha någon riktig kräftskiva. Då räknar man med ett kilo per person, säger Magnus som räknar med att fortsätta kräftfisket långt in i september.
Magnus Liljander ror ekan från bur till bur.
Familjen Liljander flyttade till gården Mörhult i maj i år och erbjöds då att arrendera fiskevatten i Ålsjön. Det uppgår till runt 90 hektar och man hyr ut två fiskelotter, där det tillåts 20 burar per lott.
– Skogsägaren vill att vi ska ha kontroll på fisket, så ingen tjuvfiskar eller att det tas upp för mycket. Det ska vara ett hållbart fiske, säger Magnus.
Sedan 1994 tillåts kräftfisket året om, numera finns ingen officiell kräftpremiär. Förr var den alltid 7 augusti, 17.00.
Signalkräfta med kraftiga klor.
Nog blev det bottenfullt alltid.
Hunden Krut betraktar skaldjuren på avstånd.
Kräftorna räknas innan de åker ner i sumpen.
I sumpen får kräftorna vara några timmar till de ska kokas.
Burarna används bara här för att inte föra vidare någon smitta.
Magnus Liljander och sonen Harry stortrivs som kräftfiskare vid Mörhult utanför Gunnebo.