Många ville lära sig om vilda blommor

De vilda blommornas dag lockade 60 personer till Gissebo på söndagen, där makarna Andersson på Karlsborg visade runt i markerna.

På gårdsplanen. Här har gruppen samlats på gårdsplanen, i väntan på avfärd.

På gårdsplanen. Här har gruppen samlats på gårdsplanen, i väntan på avfärd.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Getterum2017-06-18 19:00

Det var Naturskyddsföreningen i Tjust som höll i arrangemanget. Som VT tidigare berättat, har värdparet på gården, Inga-Lena och Lars-Erik Andersson, fått kommunens miljöpris 2017 för sitt arbete med att främja mångfalden i sina ängs- och hagmarker.

Lars-Erik inledde med att berätta lite om gårdens historia. Hans släkt kom dit på 1920-talet, men det har bott människor där betydligt längre:

– Det har funnits folk här i trakterna i 3 000 år ungefär.

Markerna är artrika. Visserligen har ingen inventering gjorts på senare år, men på 1980-talet inventerade paret Andersson för Smålands flora och hittade 350 arter.

Nu har de bott stadigvarande på gården sedan 1991 och strävat efter att öka mångfalden.

Har du märkt skillnad?

– Ja, nattviolerna har ökat mycket, tack vare slåtter och bete. Månlåsbräken har också ökat, säger Lars-Erik.

En av de mera ovanliga blommorna som finns på gården är annars purpurknipprot.

De vilda blommornas dag uppmärksammades med en promenad i omgivningarna, där Lars-Erik berättade om blommorna längs vägen.

Efter en sväng i skogen, kom hela sällskapet ut i en hästhage med bland annat solvända, gökblomster och grönvit nattviol.

Någon undrade hur paret gör för att bevara markerna så här.

– Betar vid rätt tid, blev svaret från Lars-Erik.

Med "rätt tid" avses i detta fall tidig vår och sedan i slutet på juli, när blommorna har fått fröa av sig. Eftersom det är magra beten, växer det inte så mycket, utan det går bra att låta det stå orört en stor del av sommaren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!