Passerar man genom Hjorted och fortsätter söderut på den småländska landsbygden hamnar man i Getterum. Här ligger Åsengården och Tjust Grön Omsorg, kommunens enda dagliga verksamhet i gårdsmiljö med djur och natur i fokus. Företaget drivs privat av paret Ann-Charlotte och Jörgen Svensson, som startade verksamheten för drygt fem år sedan.
– Vi tar emot personer som har bland annat autism, downs syndrom och adhd, säger Ann-Charlotte.
I ladugården sprätter en gyllenbrun höna omkring, till synes obrydd om att livhanken nyligen hängde på en mycket skör tråd. Ellinor Sandén förklarar hur hönan fick räddas undan en säker död, efter en svår attack från ett gäng andra hönor.
– Men nu har fjädrarna vuxit tillbaka, berättar Ellinor Sandén.
Hon bor i Västervik och har kommit hit för daglig verksamhet under ett år. Tidigare studerade hon på Naturbruksgymnasiet i Gamleby, och på en folkhögskola i Norrköping.
– Jag har haft ett stort intresse för djur och natur sedan jag var liten. Det är jätteroligt här. Jag vill jobba med djur och djurskötsel, kanske helst på en djurpark, säger Ellinor Sandén.
I ladugården finns två stora kaninburar som hon och Jörgen tillsammans har byggt under våren. Det var hit den skadade hönan räddades för rehabilitering, undan sina plågoandar.
På Åsengården finns 35 nötdjur, samt får, getter, hästar, kaniner, höns, katter, ankor och en hund. Tjust Grön Omsorg har kapacitet för åtta heltidsplatser, men flera av deltagarna kommer hit på halvtid eftersom man har rätt att dela upp sin dagliga verksamhet mellan olika platser. För tillfället är tio personer inskrivna.
– Här ska man må bra och känna sig behövd. Även när regnet vräker ner måste djuren ha mat. Man kan läsa mycket om hur djur påverkar människor, men att se det i verkligheten är något annat, säger Ann-Charlotte.
För henne och Jörgen Svensson var det ett stort beslut att starta omsorgsverksamheten.
– Det tog två år innan allt var klart och vi hade alla papper. Det här är en livsstil, och ett sätt att ha gården kvar, säger Ann-Charlotte.
Hon är utbildad sjuksköterska med 25 år i branschen, Jörgen lantbrukare och deltidsbrandman. Åsengården är hans föräldrahem. När ladugården brann ner 2006 fick de lägga om från mjölkkor till nötdjur. Nu är jordbruket en bisyssla, i stället står den dagliga verksamheten i fokus.
– Det här har berikat våra liv mycket. Man får träffa människor som inte alltid har haft det så lätt. Många har haft en fasad, men det kanske finns en helt annan person bakom. Här kan de upptäcka att de inte behöver den där fasaden, säger Jörgen.
– Vi blir som en familj här och delar både glädje och bekymmer, fortsätter han.
Louise Carlsson tittar upp under kepsen och avslutar sin lunch. Hon började komma hit och göra praktik när hon gick i gymnasiet. Nu dagpendlar hon med taxi från Västervik.
– Jag älskar hästar. Vi har shetlandsponnyer, fullblod och new forest här. Jag brukar mocka och släppa ut hästarna, och så kör jag fodervagnen, säger Louise, som också rider en gång i veckan i Målserum.
– Det är bra för mig att vara på landet. Allt är bra, säger hon.
Vissa anländer till Hjorted med KLT-bussen från Västervik, andra åker färdtjänst. Dagen slutar omkring klockan två. Då har gruppen hunnit äta frukost, köra ett arbetspass utomhus, luncha och umgås.
Johanna Wenegård bor i Västervik. Hon har provat flera olika sorters dagverksamhet tidigare. Nu har hon varit här sedan hösten 2012.
– Jag har alltid varit intresserad av djur, de är verkligen sig själva. Jag tycker om sättet hur vi är här, det är inte stelt och opersonligt och man behöver inte vara någon annan. Det är skönt att komma ut hit och vara utanför stan.