Någon tvekan har det aldrig funnits hos Johan Sjöblom. Snarare tvärtom.
– En period i tonåren gick jag nästan och längtade efter att bli äldre för att få börja jobba, säger han och skrattar.
Men han blir snabbt allvarlig igen. För det är allvar - han har alltid velat driva på framåt. Däremot har han aldrig känt sig tvingad att gå i pappa Åke Sjöbloms fotspår, som startade företaget på 1970-talet.
– Nej, det är jag väldigt glad över. Mina föräldrar har aldrig pressat mig att ta över, men jag har själv alltid känt att jag velat göra det.
Att han har en passion för att utveckla och hitta nya lösningar är det ingen tvekan om. Bara under förra året ökade omsättningen med omkring 20 procent, företaget byggde ut och investerade i bland annat en ny maskin värd i runda slängar 10 miljoner. För att klara produktionen har 14 personer anställts det senaste ett och ett halvt året.
– Jovisst går det bra, men det gäller att vara på tå. Aldrig slappna av och luta sig tillbaka utan tänka framåt hela tiden.
När VT får en rundvandring bland maskiner och plåtar står det snabbt klart att arbetsmiljön är en viktig pusselbit för Johan Sjöblom. Ljusa utrymmen och att det är rent och snyggt är viktigt.
– Ska man se några skillnader mellan mig och min far så är det nog att jag är mer intresserad av de mjuka värdena, som bra arbetsmiljö till exempel. Jag är också mycket mer ute på mässor och marknadsför. Min pappa har varit mer för tekniska lösningar och maskiner. Det har gjort att vi har kompletterat varandra väldigt bra och jag har förstås fortfarande kvar honom som bollplank.
Visst håller han med om att det är ett stort steg att generationsväxla. Både för den som ska driva företaget vidare och för den som lämnar över sitt livsverk i nya händer.
– Det krävs såklart mycket mod för att lämna över på det här sättet. Företaget är ju på något sätt mina föräldrars skötebarn. Det beundrar jag faktiskt.
Till andra som står inför att lämna över ägandeskapet till nästa generation har han flera tips. En bra kommunikation är förstås a och o – för man ska ha klart för sig att det är mycket känslor inblandat i att lämna över skutan till den yngre generationen.
– Visst är det så. Allt som allt från att vi började prata om det tills jag tog över tog det ungefär fyra år. Det kräver mycket mod.
– Förberedelse är väldigt viktigt också, och att den som ska ta över fasas in i arbetsuppgifterna.