"Inga jämförande studier har gjorts"

Sjukgymnasterna inom primärvården tycker att diskussionerna om sjukgymnastik kontra naprapati har tagit en olycklig vändning.

Generaliserar2008-02-16 00:05
-Man kan inte ställa två professioner emot varandra och jämföra. En sjukgymnast jobbar med så många olika metoder så man kan inte använda begreppet sjukgymnastik generellt. Det är inte en behandlingsmetod. Det skulle vara som att jämställa alla typer av läkare och säga att "läkeri" inte är bra för en viss åkomma, säger Ulrika Blomé som är områdesansvarig för primärvårdens sjukgymnaster i Västervik. Ann Wilmenius-Carlsson och Mikael Westerlund jobbar som sjukgymnaster inom primärvården. De är också kritiska till att landstinget nu vill ta av sjukgymnastikens resurser för att införa naprapati inom landstingets verksamhet. -Vi tycker inte att det arbete som naprapaterna utför är dåligt. Men vi är rädda att en del av våra grupper ska glömmas bort om resurser tas från oss. Vi har många patienter med andra problem än de som naprapaterna behandlar - neurologiska och reumatiska åkommor, balansproblem, smärta, säger Ann Wilmenius-Carlsson. Något annat som sjukgymnasterna är kritiska mot är att landstinget överväger att införa en verksamhet där det inte finns vetenskapligt stöd för effekten. Från sjukgymnasternas sida menar man att de studier som gjorts inte uppfyller de vetenskapliga kraven. Inte heller den utvärdering som landstinget gjort är utförd på ett rättvisande sätt, anser man. -Det har inte gjorts några studier som jämför de olika behandlingsmetoderna så det går inte att uttala sig om vad som är bäst, säger Ulrika Blomé. Även själva naprapatutbildningen har kritiserats av Högskoleverket, i en rapport som kom 2004. Ulrika Blomé tycker att det är synd att landstinget, när man funderar på att ta in en yrkesgrupp man inte tidigare haft inom landstinget, accepterar att gruppen inte har en utbildning som är godkänd av Högskoleverket. Eller att det inte bedrivits tillräcklig forskning på naprapatins effekter. Hon får medhåll av sina kollegor: -Man kan inte bara gå på efterfrågan. Landstinget har hälso- och sjukvårdslagen att rätta sig efter och det är sagt att vi ska ha en evidensbaserad vård. Vi kan tro på en behandling jättemycket, men innan den kan införas på människor måste den utredas under kontrollerade former och ha en bevisad effekt, säger Mikael Westerlund.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om