Nya siffror från Jordbruksverket visar att förbrukningen av importerat kött minskar för tredje året i rad. För griskött är trenden inne på sjätte året.

För perioden januari–juni 2019 noterades en minskning av den totala köttförbrukningen på tre procent, jämfört med samma period förra året.

På Ullevi Västergård utanför Gamleby har Ingrid Erlansson och Torvald Carlsson haft grisproduktion sedan 1980. Nästa år firar de alltså jubileum, men det kommer samtidigt att bli sista året de är grisbönder, eftersom de går i pension nästa höst.

För närvarande har de 70 suggor, vilket är en minskning mot tidigare, eftersom de går mot en avveckling.

När det gäller minskningen av importköttet, ser Ingrid Erlansson en förklaring i de senaste årens larmrapporter om resistenta bakterier, som hänger ihop med den höga användningen av antibiotika i många länder.

– Det finns absolut folk som bryr sig om sådant som knorr på svansen, men inte den stora massan. Det kryper närmare och blir allvarligt när man ser att den egna hälsan kan påverkas.

Hon betonar att hon inte har något emot att folk äter mindre kött av hälsoskäl och hon gläds åt siffrorna som visar att importköttet tappar mark.

– Att folk väljer svenskt framför utländskt är ju jättepositivt.

Importen minskar mer än förbrukningen. Det gör att andelen svenskt kött ökar. Marknadsandelen var första halvåret i år 76 procent för griskött, 60 procent för nötkött, 27 procent för lammkött och 71 procent för matfågel.