Visualiseringsbild. Byggnaden längst bak är trygghetsboendet, huset i mitten är det blivande äldreboendet och byggnaden med grönt tak är hälsocentralen. "Bilden skiljer sig ganska mycket ifrån nuvarande ritning, då boendet och hälsocentralen nu är två fristående byggnader", säger David Högström.
– Planmässigt har man nu tagit fram ett förslag på ett suterrängplan och två våningar över mark, berättar David Högström, som är projektledare för bygget på Bostadsbolaget.
På de två våningarna ska 52 lägenheter samsas, och tillsammans med bottenplan ska de bilda det nya särskilda boendet i Gamleby. Den nya hälsocentralen ska ligga bredvid den nuvarande mat- och idrottssalen mot Västerviksvägen.
Vad finns det för faktorer som ni måste ta hänsyn till när ni bygger ett särskilt boende, jämfört med när ni bygger vanliga lägenheter?
– Vi bygger efter plan- och bygglagen, Boverkets byggregler och även socialtjänstlagen. Sedan har vi ju personal som ska jobba på de här ytorna också, så vi har Arbetsmiljöverkets föreskrifter att förhålla oss till med, svarar Högström och fortsätter:
– Det handlar mycket om tillgänglighet, att det ska vara anpassat för de boende. Dels kan de boende ha funktionsnedsättning i muskulaturen som man behöver anpassa efter. Sedan kan de boende ha nedsatt syn så att man måste kontrastmarkera och på så sätt skapa en trygghet, till exempel.
Har ni lärt er något från tidigare byggen, exempelvis trygghetsboendet i Gamleby och Dalsvägen 23 i Gunnebo?
– Ja. Det är jätteviktigt att ta vara på det man lärt sig från andra byggen. När det gäller Dalsvägen har vi varit där och gått igenom det bygget ner i minsta detalj; vad som blivit bra, och vad som hade kunnat bli bättre. Vi har också besökt boenden i andra kommuner och tittat på hur man gjort där, säger Sven Tholén, utvecklingsledare på socialförvaltningen.
– Jag har hela tiden kontakt med kollegor på Dalsvägen, och har fått många tips och idéer om vad vi ska tänka på. Det kan vara detaljfrågor som är av stor betydelse, säger Gunilla Hveen, områdeschef för äldreomsorgen i norra kommundelen.
Vad kan det vara för detaljer?
– Det kan handla om mängden allmänna förråd, säger Hveen.
– Svängningsgraden på en dörr, fyller Högström i.
– Högljudda diskmaskiner som inte bör sättas i anslutning till gemensamhetslokaler. I Gunnebo har de även en för stor matsal där man hade kunnat använda ytan till något bättre, avslutar Tholén.
Gunilla Hveen säger att det är mycket viktigt att både boendemiljön, den allmänna miljön och utemiljön är ändamålsenlig på ett särskilt boende.
Vilka delar i miljön är särskilt viktiga för att skapa optimala förutsättningar för både boende och personal?
– Spontant tänker jag boendemiljön, alltså lägenheten. Den är av stor betydelse för brukaren, men även för personalen och deras arbetsmiljö, svarar Hveen.
Sven Tholén och Gunilla Hveen med kollegor bjöd i januari in medarbetare inom vård och omsorg att lämna åsikter rörande tidiga ritningsförslag man tagit fram för det kommande bygget i Gamleby. Där kom det fram synpunkter från medarbetarna som har bidragit till projekteringsarbetet för det nya boendet.
– Det var många som reagerade på att det bara fanns en hiss, vilket vi borde ha tänkt på. Det är en typisk sådan fråga som vi har fört vidare. Efter medarbetarmötet hade vi ett möte tillsammans med David Högström och Casper Rosén på Bostadsbolaget, där vi återgav allt, säger Tholén.
Hur återkopplar man till medarbetarna?
– Utöver tillfället i januari så har Mikael Anderot som är chef på Erneborg under flera möten med personalen diskuterat vad som är viktigt att ha med, och så vidare. Det är en ständigt pågående process. På de här avstämningsmötena som vi har samlar vi hela gruppen och talar om var vi är, svarar Tholén.
Det finns punkter som de inblandade i projekteringsarbetet inte kan styra över, enligt Sven Tholén.
– I vissa fall är det politiken som diskuterat och tagit beslut, till exempel om att vi ska ha ett boende med 52 platser, där det blir fyra avdelningar med ungefär 13 boende per avdelning. Det kan finnas de som tycker att vi skulle ha avdelningar med bara åtta, nio stycken, men den frågan är redan beslutad i politiken, säger han.
– Det finns nog de som fortfarande tycker att vi ska ändra vårt förslag, men vi backar inte tillbaka till ruta ett. Då skulle vi ha ett boende klart 2030 och inte 2023. Vi jobbar utifrån vårt uppdrag från politiken, säger Tholén.
Boendet ska stå klart under tredje kvartalet 2023, och första spadtaget förväntas tas vid årsskiftet 2021/2022.