Det var länge sedan det inträffade ett stort jordskred i Västerviks kommun. En septemberdag 1886 rasade stora jordmassor ner i Gamlebyviken i Almvik och två personer omkom.
– Knappt en hektar mark försvann, ungefär tio villatomter, berättar vänsterpartisten och Västerviksbon Leif Svensson.
Skredriskfrågan är högst aktuell både med tanke på det skred som nyligen inträffade på Västkusten, men också med tanke på att det just nu genomförs en geoteknisk undersökning i Gamleby.
– Kommunen har inte gjort så mycket egna undersökningar i ett bredare perspektiv när det gäller skredrisk. Anledningen till att vi tagit reda så mycket om situationen i just Gamleby är att vi fick till oss att skredriskproblematiken där är akut, säger Rickard Ljunggren, mark- och exploateringsingenjör på Västerviks kommun.
Det som finns dokumenterat kring skredrisken i kommunen går att läsa i kommunens översiktsplan. Där finns det en karta som visar i vilka områden som skredrisken bedöms vara störst.
Flest röda områden finns det i norra kommundelen, bland annat vid Gamleby, Almvik, Helgenäs och i trakterna kring Edsbruk.
– Den information som finns i kommunens översiktsplan om potentiella skredriskområden är övergripande. Tittar man på kartan så ska man veta att det är ganska många områden som är utpekade. Men om man skulle undersöka områdena mer i detalj så kan det mycket väl hända att skredrisken "försvinner", säger Rickard Ljunggren.
Han förklarar att kommunen brukar undersöka marken i samband med att nya detaljplaner ska tas fram.
– Om vi planerar för ny bebyggelse är det mer eller mindre standard att göra en geoteknisk undersökning. Främsta skälet till det är att kunna bestämma vilken grundläggningsteknik som krävs. Men en sån undersökning berättar också om just den platsen är ett riskområde för skred, säger Rickard Ljunggren.
Christoffer With på Statens geotekniska institut, SGI, berättar att den största geologiska skillnaden mellan väst- och ostkusten är att kvicklera främst förekommer på västkusten, inte här hos oss, och att det var just kvicklera i det område där skredet skedde utanför Stenungsund.
– Kvicklera förlorar sin hållfasthet när man skakar den. Då blir den mer eller mindre flytande. Det gör att skreden då kan bli mycket större i omfattning än vad de annars skulle bli, säger han.