Här startar Mattias Pettersson sin drönare för att från 120 meters höjd spana efter alla vilda djur. Djuren syns omedelbart tack vare den termiska kameran som ser all kroppsvärme. Efter upptäckt övergår Mattias till optisk kamera med en fantastisk zoom.
Ordet drönare kan ibland vara synonymt med latmask eller slöfock. Den drönare Västerviks-Tidningen möter i lufthavet utanför Gamleby är dock allt annat än lat.
Den lilla flygfarkosten med fyra kraftiga rotorblad far fram som ett jehu över den täta ungskogen. Den spanar över en rad jaktmarker, från Ullevifälten till Risdal. Samt Synestad gård. Den genomför en unik viltinventering av totalt cirka tusen hektar från luften.
Den identifierar effektivt olika djurarter och kan till och med könsbestämma dem.
Det är jakträtts- och markägarna Per Sjöstrand och Conny Jakobsson som tagit initiativet till denna testverksamhet. De har anlitat rutinerade Mattias Pettersson, som denna dag med sitt företag genomför drönarflygningar över fyra markägares skog.
Just dessa markområden ingår dessutom i kommunens testområde för drönare, och det fria luftrummet kring Västervik ger lite större möjligheter för drönarflygandet.
– Främsta syftet med denna totala viltinventering från skyn är att få en bra överblick över våra marker. Vi vill få en uppfattning om vilka typer av klövvilt som befinner sig där nere i skogarna, såsom älg, kronhjort, dovhjort, rådjur och vildsvin, säger Per Sjöstrand.
Allt för att markägarna ska ges en bättra uppfattning om hur mycket vilt och vilka typer som finns i skogen.
Det handlar om att det alltid bör råda en balans, både inom varje enskild djurstam och mellan arter.
Det är olyckligt om det blir det blir för mycket av en viss djurart, eftersom de kan konkurrera om samma mat. I norra delen av Västerviks kommun har exempelvis dovhjorten kommit att etablera sig oerhört starkt. Liksom kronhjort i södra delen av Västervik. Samt mufflonfår överallt.
Den mycket avancerade drönaren lyfter på egen hand, sedan den förprogrammerats med koordinater för var och en av de sju "sökrutor" i skogarna som lagts in och finkammas denna dag.
Drönaren har tekniskt mycket avancerade kameror. De vilda djuren upptäcks först enkelt med en så kallad termisk kamera. Det är en värmekamera som direkt och tydligt avtecknar det relativt sett varma djuret i lysande vitt på operatörens bildskärm.
Drönarens superkänsliga värmekamera upptäcker även små djur som ekorrar, och till och med myrstackar.
– Därefter växlar jag direkt över till en optisk kamera och kan då sedan zooma in upp till 200 gånger. Resultatet blir en perfekt närbild som om jag skulle stå tre, fyra meter från djuret! Som inte störs det minsta, eller ens märker av drönaren, säger Mattias Pettersson.
Märker av drönaren kan dock havsörnar ibland göra ...
– Häromdagen fick jag avbryta en flygning sedan drönaren attackerats av två av dessa mäktiga rovfåglar som uppfattat min farkost som en konkurrent i lufthavet.
Tre vilande dovhjortar.
Vi följer i realtid, via en högupplöst bildskärm, drönarens färd sedan den har startat från en vändplats på en timmerväg långt in i skogen i närheten av Risdal.
Plötsligt ropar Mattias till:
– Här kan du se hur tre dovhjortar ligger ned och vilar!
Bara kort därefter zoomar han in en vilande älgko, samt en råbock i rörelse där nere i den täta vegetationen.
Plus några vildsvin och en dovhjortshind som förvånat tycks spana uppåt. Kanske har den ändå uppfattat ett svagt surr från ovan?
– Vi vill naturligtvis ha en bra variation av vilda djur som lever i balans på våra marker, betonar Per Sjöstrand och Conny Jakobsson.
– Balansen är något oerhört viktigt. Vi har just nu alldeles för stora bestånd av framför allt vildsvin och dovhjort.
Råbock i rörelse.
Vilande älgko.
Värmekamera visar tre vilande hjortar.
Det är en mycket avancerad, och delvis autonom, drönare som används för att från luften spana av markerna efter framför allt olika typer av klövvilt.