Karin Löwenborg på Odensviholm berättar att man klarat sig hyggligt hittills, men fortsätter torkan blir det problem.
För en dryg månad sedan intervjuade vi tre lantbrukare om hur de rustat sig inför en eventuell extremsommar. Prognoser säger att sommaren 2023 kan bli lika varm och torr som 2018.
Sedan dess har det knappt kommit en droppe regn och gräsmattorna har gulnat. Vi ringde upp lantbrukarna igen – för att höra hur läget är nu.
Karin Löwenborg på Odensviholm säger att det vuxit hyggligt på gårdens åkrar, trots det uteblivna regnet. Inför fortsättningen på sommaren börjar dock en viss panik infinna sig.
– Vi håller på att köra första skörden gräsensilage. Vi har kunnat bevattna en del och har leråkrar som håller vatten bättre. Vår första skörd är okej. Men kommer det inget regn nu så är det katastrof. Det är så torrt så det dammar. Här håller vi tummarna och dansar regndanser (skratt).
Den spannmål som var tänkt att bli kraftfoder kommer sannolikt att skördas tidigare och bli grovfoder i stället. Gården har satsat sedan tidigare för att kunna bevattna 130 hektar vallar och åkrar med vatten från Kyrksjön och två egna sjöar, men det räcker inte. Regnar det inte snart, då kommer man inte få tillräckligt med foder till djuren.
Håkan Hjalmarsson och Cecilia Hjalmarsson driver ett lantbruk i Vråka.
För Håkan Hjalmarsson på Trädgårdsberg i Vråka blev förstaskörden på vallarna sämre än väntat. Det berodde dock inte främst på uteblivet regn.
– Det fanns en hel del fukt i backen. Jag tror det som påverkat mest var att det var kallt, vi hade frostnätter, säger Håkan Hjalmarsson.
Åkrarna har också drabbats av stora viltskador. Det är vildsvin och dovhjort som bökat runt och betat. Totalt gick ungefär en tredjedel av den skörd man räknat med om intet.
– Vilttrycket är ett jätteproblem. Vi är ändå inte speciellt hårt drabbade, vissa har nästan inget kvar.
En dålig förstaskörd är okej om nästa skörd blir bra, men nu befarar Håkan Hjalmarsson att det inte ska bli någon andraskörd alls. Utan nederbörd snart får han förlita sig till en tredjeskörd, eller eventuellt en fjärdeskörd. Som plan B har han tingat en viss andel rapshalm som kan användas som komplement till kraftfoder i vinter för djuren.
Precis som på Odensviholm kommer man att skörda spannmålen innan grödorna är mogna, och använda det som helsädesensilage, alltså ett slags grovfoder.
Håkan Hjalmarsson håller koll på väderleksrapporterna och hoppas regnet inte låter vänta på sig alltför länge till.
– En ordentlig rotblöta skulle lösa många problem.
Fredrik Andersson på Häckenstad säger att många lägger in slaktanmälningar för säkerhets skull. Finns inget foder kan man tvingas slakta djur.
Fredrik och Monika Andersson är lantbrukare på Häckenstad och Skramstad utanför Gamleby. De har bland annat satsat på vall som tål torka bättre, och skaffat mer mark för att säkra foderproduktionen. Det gör att de klarat sig ganska bra under de senaste torra somrarna. Årets första vallskörd är mindre än normalt, men med tanke på omständigheterna okej, enligt Fredrik Andersson.
– Vissa skiften är det lite på, men överlag ser det acceptabelt ut. Men om det inte kommer regn nu är vi lite illa ute.
Förra vintern klarade man sig delvis tack vare ett foderlager från år med bra skördar. Men nu är det lagret slut.
Vad blir konsekvensen om torkan fortsätter och skördarna blir för dåliga?
– Jag fick nyss ett mess från slakteriet, nu börjar det drösa in slaktanmälningar. Jag tror många kommer att lägga in slaktanmälningar för säkerhets skull.