Nu består Plockhugget av tre personer som jobbar centralt, där Markus är en av dem. Men de har även 19 personer som kallas för certifierade rådgivare i naturnära skogsbruk.
Elhandelsbolaget Bixia delar varje år ut ett stipendium till ett företag som man menar gjort skillnad för klimatet. I år är Plockhugget från Gamleby ett av fem företag som kan bli deras "klimathjälte 2024" och få ett stipendium på 250 000 kronor.
– Det är väldigt roligt att bli erkänd för de arbete vi gör. Hedrande när en stor aktör och i stor konkurrens bli utsållad som en av fem i en lång lista med 604 nomineringar, säger Markus Steen på Plockhugget.
Varför tror du ni blir nominerade?
– Vi har byggt en fungerande affärsmodell kring miljöproblem som behöver hanteras, säger han.
Plockhugget bildades 2017 efter en idé om att ha ett företag som står för ett hyggesfritt skogsbruk. Deras strategi går ut på att välja ut de träd som ska huggas ner istället för avverka ett stort skogsområde.
– Vårt mål är bevara och i många fall förstärka skogens ekosystem, säger Markus.
Enligt Markus är det klimatmässigt bättre med en hyggesfri skog.
– Kylan och fuktigheten blir fortfarande kvar, medan en skog med kalhygge oftast blir väldigt varm och torr på sommaren, säger Markus.
Han nämner även att det utökade koldioxidutsläppet som hygget innebär är en stor miljöfara. Medan hyggesfria metoder knappt ger något utsläpp alls, enligt honom.
– Koldioxidutsläppen är nästan noll. När vi hugger i skogen med vår metod brukar vi ta max 25 procent av volymen per hektar och 75 procent får stå kvar, säger han.
En annan fördel Markus såg var att ett skogsbruk utan hygge kunde gynna den biologiska mångfalden.
– Det har jag funnit fog för när svenska artdatabanken sammanställer rödlistan över hotade arter, där de gjort en analys över anledningen till att arter hamnar på rödlistan. Då är svenskt skogsbruk med hyggen den främsta anledningen.
Enligt Markus Steen är även rekreationsvärdet stort, och över 20 kommuner har tagit ett policybeslut att man ska sköta skogen med hyggesfria metoder. Där han nämner Göteborg, Falun, Nybro och Luleå som exempel.
Kalhyggen är dock det absolut vanligaste i Sverige, idag. I en artikel av SVT Nyheter hösten 2022 gäller kalhyggesbruk i 97 procent av fallen enligt Skogsstyrelsen. I övriga EU är det tvärtom ovanligt med kalhyggesbruk, skriver de, och det blir allt vanligare med hyggesfria metoder. I artikeln nämner de att anledningen till att skogsbolag och skogsmyndigheter försvarar kalhyggen är att det är en effektiv metod som passar massaindustrin. Gallringar och slutavverkningar ger mycket så kallat klenvirke till papper.
Samtidigt finns det ett förslag att Sveaskog och Statens fastighetsverk ska öka användningen av hyggesfria metoder. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen föreslog för regeringen i december att 20 till 25 procent av statens skogsmarker bör brukas med hyggesfria metoder.
Förutom de miljömässiga aspekterna lyfter Markus Steen även ekonomiska fördelar för den enskilde skogsägaren.
– De är ingen smart idé att ta ner de små träden när det är på väg att bli fin kvalité.
Vid Övre Rödja i närheten av Gamleby har Markus Steen gjort en luckhuggning som är en av de hyggesfria skogsbruksmetoderna. På platsen börjar det nu växa upp nya plantor i form av bland annat ek, tall och rönn.
Vad är skillnaden på Plockhugget och andra som håller på med hyggesfritt skogsbruk?
– Vi har förpackat det i ett koncept. Vi har tagit fram en standard där vi beskriver vad vi menar med hyggesfritt skogsbruk, sen har vi tagit fram en certifikatlösning.
Vad hoppas ni framöver?
– Det största behovet är att nå ut till företag som använder trä. Det är inte så många som är så medvetna om klimatproblematiken med vanligt svenskt kalhyggesskogsbruk, så vi hoppas att fler ska bli medvetna om den problematiken och efterfråga virke från hyggesfritt naturnära skogsbruk.