Folkhögskolans tvättsatsning avfärdas som bluff

I november förra året installerade Gamleby folkhögskola, vars huvudman är Region Kalmar län, ett nytt tvättsystem, där man tvättar med avjoniserat vatten. Det är bara ett problem: Forskare hävdar att tekniken inte fungerar.

Gamleby folkhögskola har investerat i ett system för att tvätta med avjoniserat vatten, ett system som forskare säger inte fungerar.

Gamleby folkhögskola har investerat i ett system för att tvätta med avjoniserat vatten, ett system som forskare säger inte fungerar.

Foto: Ingrid Johansson-Hjortvid

Gamleby2021-04-14 18:00

Runtom i Sverige i dag finns flera företag som marknadsför metoder för att tvätta och städa med så kallat avjoniserat vatten. Det är vatten där alla salter har filtrerats bort och kallas även ultrarent eller högrent vatten.

Enligt Swatab, företaget som sålt tvättmaskin och utrustning till Gamleby folkhögskola fungerar det på så sätt att vatten tas in i ett reningssystem och sedan samlas det upp i en tank inför användning. Vattnet för städning spolas upp på flaskor och för tvätt leds vattnet in i en tvättmaskin, där det då sägs att det ska kunna tvätta rent – helt utan att några kemikalier tillsätts.

– Det stämmer inte, säger Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola.

– I samma sekund som vattnet kommer i kontakt med den smutsiga tvätten är det helt vanligt vatten igen.

Tillsammans med ett flertal andra forskare skrev han för två år sedan ett brev till Energimyndigheten och kritiserade att myndigheten tilldelat Swatab ett bidrag på nästan tre miljoner kronor.

– Då fick vi svaret att kunskap inte ska begränsa innovation. Jag tycket inte att statliga, regionala och kommunala pengar ska gå till pseudovetenskap, säger Ulf Ellervik.

undefined
"I samma sekund som vattnet kommer i kontakt med den smutsiga tvätten är det helt vanligt vatten igen", säger Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola.

Karin Olsson, rektor för Gamleby folkhögskola, förklarar att satsningen är en del i deras hållbarhetsstrategi.

– Huvudsyftet är att ställa om till att bli mer hållbara, säger hon.

Var ni medvetna om den här kritiken när ni installerade systemet?

– Innan vi tog beslutet var vår servicechef och besökte flera kommuner som använder sig av den här metoden och som är nöjda med resultatet, säger Karin Olsson.

– Nu har vi tagit del av en del av de rapporter som kommit och vi fortsätter att ta del av de senaste rönen och kommer att göra någon form av utvärdering så småningom.

Karin Olsson berättar att installationen, det vill säga reningsfilter, tank och utrustning har kostat sammanlagt 59 000 kronor.

Vattnet används för att städa lokalerna och för att delvis tvätta de kläder och den utrustning som skolans personal använder i sitt arbete.

undefined
Karin Olsson, rektor på Gamleby folkhögskola, berättar att satsningen kostat 59000 kronor.

Gemensamt för de verksamheter som tidningen har pratat med, som installerat Swatabs tvättmaskiner, är arbetet med att nå miljö- och klimatmål.

Och Ulf Ellervik tror det är just det som gör att så många bortser från kritiken och fortsätter satsa på tekniken.

– Man vill så gärna att det ska fungera. Vi vill minska vår miljöpåverkan, men vi kan inte lösa det med hittepåmetoder.

– Det är inget unikt med att vatten löser salter, det är det vatten gör. Mycket av smutsen vi har går bort med vanligt kranvatten. Men sakta men säkert blir kläderna äckligare för fettet försvinner aldrig. För att få bort fett behövs något mer.

Mats Marklund på Swatab förklarar metoden så här:

– Vanligt kranvatten filtreras så fint att vi blir av med alla mineraler och bakterier. Det gör att vattnet blir mjukt och ju mjukare det blir desto lättare är det att plocka bort smutsen. Vi har sett att det har en klar effekt på fettet också.

Det här ska alltså ske genom att maskinen hela tiden pumpar in nytt renat vatten.

Men Ulf Ellervik och hans forskarkollegor är överens. Det fungerar inte.

– Det finns inga som helst vetenskapliga indikationer på att det här fungerar. Om det vore så skulle de ha upptäckt något som forskningen aldrig sett och då är det nobelprisklass på det hela.

Kritiska forskare

De lundaforskare som 2019 skrev till Energimyndigheten med kritik mot Swatab fått ett anslag på 2,9 miljoner kronor är: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi; Sofia Essén, PhD analytisk kemi; Kristoffer Modig, universitetslektor i biofysikalisk kemi; Ola Wendt, professor i oorganisk kemi samt Charlotta Turner, professor i analytisk kemi.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!