– Vi har hittat en liten hundkäke, säger Veronica Palm, arkeolog på Västerviks museum.
Veronica tror att hunden levde på 1200- eller 1300-talet och att den hade en mankhöjd på 40 till 50 centimeter ungefär.
– Det är den fjärde medeltida hunden som vi har hittat när vi grävt i Gamla Västervik och Nya Västervik. På Slottsholmen hittade vi ben från en liten knähund, en medeltida byracka och någon typ av jakthund.
Den lilla hunden levde och sprang omkring i Gamla Västervik i en tid då staden var ung. Gamla Västervik omnämns nämligen för första gången 1275, som köpstad.
Veronica och hennes kollega arkeologen Johan Rönnby har hittat fler spår från Gamla Västervik, bland annat gator som troligen härstammar från 1200- till 1300-talet, både i marken under Storgatan och Gamleby torg.
– Troligen är gatorna från tidig medeltid och då är vi tillbaka till den tidiga stadens utveckling, Gamla Västervik. Det är jättespännande att få veta mer om den äldsta stadshistorien. Och fynden visar att det finns information kvar att hämta, säger Veronica och berättar bland annat om en medeltida kam som någon måste ha tappat för 700 år sen ungefär.
Dåtidens gator var av trä och den typen av medeltida gatubeläggning kallas kavelbro och återfinns även på andra platser.
På en del ställen, under den gamla träläggningen, har Veronica hittat kalkstenskross.
– På en plats, i höjd med Storgatan 7, är kalkstenspulvret lite bränt och vi tror och hoppas att man kanske brände kalk för att ha till kyrkobygget. Nu ska vi undersöka var kalkkrosset kommer ifrån.
Kyrkan som Veronica Palm pratar om är Gamlebys första kyrka. Det som återstår i dag av den medeltida kyrkan är en ruin.
– Vi är också intresserade av att titta på topografin. Torget sluttar ju ganska rejält ner mot ån. Jag hoppas att vi kan få ledtrådar som berättar var stadens invånare kan ha haft sin lilla hamn och var strandlinjen gått, säger Veronica när vi ses på Torget i Gamleby.
Här i marken har de två arkeologerna hittat två båtnitar som troligen härstammar från vikinga- eller medeltid och längs hela utgrävningssträckan är keramikfynden många.
– Vi har också hittat slaktavfall. Vi har hittills hittat ben från kor, gris och får, så det är inget som sticker ut. Däremot har vi hittat ett par kohorn, där det yttre höljet på hornen är borttaget.
Kohornsfynden tyder på att stadens invånare använde hornens ytterhölje till hantverk.
Vilka typer av hantverk rör det sig om?
– Dels kan hornen ha använts för att dekorera exempelvis knivhandtag. Det går också att värma upp horn och tillverka bägare av dem. Tärningar tillverkades av grishälben. Oftast hittar vi inte så mycket hantverk, eftersom trä och läder bevaras så dåligt. Och om det ska bevaras så krävs det att det är lera och ganska syrefritt, det är på sådana ställen det går att hitta något, säger Veronica och förklarar att förutsättningarna är goda i Gamleby.
De arkeologiska utgrävningarna sker i samband med att Västervik miljö och energi gräver ner ny fjärrvärmeledning till Gamleby folkhögskola och Gamlebygymnasiet och påbörjades i januari 2022. De flesta fynden som Veronica Palm och hennes kollega Johan Rönnby hittat är från 1400-talet eller äldre, de övre jordlagren från senare tid finns inte kvar, förutom i marken under Storgatan utanför Tingshuset. Där hittade Veronica Palm en gammal husgrund som troligen är från 1500-talet.